-—Q — — — — Om det än är nedslående för Herr JustitieKantslern, att lör tredje gången inom några få månader finna medlemmar af Götheborgs Polis, hafva till ytterlighet pligtvidrigt handlat, är det ännu mera smärtande för mig, alt vara den, som för denna gång nödgas fästa Herr Justitie-Kanslerns uppmärksamhet derå. Dock, den kränkta Husfiiden fordrar upprättelse, den underlitna embetsmanna-pligten fordrar sin bestraffning, och alla konsiderationer måste sålvdes vika för den förolämpade lagens högljudda kraf! Då det vore brottsligt, att ens förmoda, det ville Hans Maj:t Konungen under sin resa genom landet höra avrat än sanningens okonstlade språk, kunde vilja godkänna annat än redliga framställningar af sina undevsåta1 e5 verkliga belägenhet, ansåg jag det både förenligt med min publicistiska pligt och alla rättskaffens medborgares billiga fordringar, alt i min tidning inrymma det patrioviska Förslag till emottagnings-Tal å Borgerskapets vignar vid Hans Maj:t Konungens hitkomst, som Herr Justitie-Kantzlern finner i bifogade :o 145 af Götheborgs fandelsoch Sjöfarts-Tidning. Kan någon skrift vara värdigare till sin uppställning, ädlare till sin syftning, oskyldigare till införande eller mera gaguande för orten, om, som icke bör betviflas, Majestätet komme i tillfälle att derå fästa en hevågen uppmärksamhet? För hvarje gång den äran, den nåden oss vederfarits, att äga Hans Maj:t Konungen inom vårt område, bar vid Dess afresa hvarje trogen undersåte haft förökade anledningar, alt lifligt önska sig Hans Maj:ts snara återkomst. Hvad var väl således naturligare, an att äfven jag vid detta högtidliga tillfalle, efter min ringa förmåga, sökte deltaga i festiviteterne och den allmänna glädjen?! I samma ädla syftving som talet, lät jag i följd häraf å min boning anbringa en transparent al detta utseende: Öfverst uli något mörka skyar syntes Fans Maj:t Konungens namnschiffer med en Kunglig Krona öfver, vid hvars högra sida på något afstånd nordstjernan, utur ljusare, framblickade. Underst sågs ett magert Lejon ligga, hållande ett större klot under eva tassen, hvilket lejon likasom bedjande syntes se upp emot höjden. I luften sväfvade Famn, hållande sin attribut i venstra handen, pekande med ett finger å den högra på denna inskription? PPTiden är inne! En ändsmålsenlig Representation kan rädda dig, sök den värdist, och se med tillförsigt upp till din Konung! Härunder stodo årtalen: 1309 och 1332. Att lejonet, såsom symbol, at artister blilvit förestäldt magert, måste väl icke vara någon lögnaktig eller vrängd framställning af fakta? De mörkare molnen, vid sidan af de ljusare, bvarur nordstjernan framblickade, kunna väl icke aller rimligen anses för annat, än något nödvändiost för effekten, oberäkvadt det allegotiska med afseenda till Hans Mart ata DOP IfOr ädla hjerta, att tänkarer bör sättas värn! fa satte årtalen alirig någ okunnighete män, den li bildningen s kallade bätt skrift med t som å transp la riket tills samhet, sku titel, här i. som med ov och det god hos oss blifv lantid; som Maj:t Konur goda afsigtei diga bemöda Att härat som osmakli visserligen, i stridiga, det kunde föran! föregängen 1 det betänklig hakars an värt skild mans i dess transpa der Konung icke berättig tillsatte och -medborgerlit har detta va tid, af någ folkmassa, ögon! bvilke till stället fö tet börjat, polisbetjenin åskådare, oc ända till för sig gålt, borgares föl Patrull, hvi klarliga anle icke använd de; — och nyligen löms gen förut, d offentligen nu vakt, och a hvilket sedn tidning kan dessutom vä varigt, så b Borgmästare: Ekström ku gång tillstäd ringaste mål mande, till le dock på Konun) orättvist att