celilgalt SKall 1Uda och Spakas; det Dar hal 108 af aderton seklers lidanden, Vi tro icke, att något brott ligger uti att ala om sin skönhet, att använda den och att Iraga andra till sig dermed; åt alla dem, som leruti se ett brott eller en förförelse, vill jag vara: Jag känner, att Gud har gifvit mig vakten att göra mig älskad; jag vill, att de om uti denna verlden hafva en dylik makt, kola, i stället för att använda den att förtöra den fattiges dotter och den rikes hustru, mdna och använda den till ett nyttigt änlamål. Enfantin utvecklade vidare huru han trodle att detta skall komma att verkställas dergenom, att Guds nya ord skall uppenbara sig qvinnan och för att frälsa qvinnan, likasom let för 1800 år sedan uppenbarat, sig i manren, för att frälsa det förslafvade menniskolägtet; hvarefter ban fortfor: Qvinnorna äro mu uteslutna från all befattning i templen och rid domstolarna; och flere, samt deribland äffen Ni, Hr President, skrattade i går när man alade om ändamålsenligheten deraf att! qvinvor skulle sitta här tillika med Er för att lömma oss; emedlertid uppmanar jag hvarje lig man att yttra, om han inom den huslisa kretsens förtroliga umgänge kan hämta vättre råd af någon, än afsin hustru, sin syter eller sin mor. Jag har bättre än andra förstått qvinnans ormåga, och det är derföre, att jag skådat lenna förmåga under många olika skepnader, iom jag trott mig vara kallad att för alla ipptäcka deras okunnighet och orättvisa i afeende på qvinnan. Mitt ord, M. Arr, är endast en mans, som ir ett förebud för den qvinna, hvilka skall slifva sitt köns Messias; som skall frälsa sitt ön från slafveriet, detta slafveri som ligger den köttsliga syndens förderf. Jag tror nig vara detta förebud, denna Sankt Johannes Nå väll är det något J kunnen döma om? Mig tillhör att förbereda qvinnans befrielse senom qvinnan, likasom Christus fordom beedde menniskornas befrielse genom. Sankt Johannes. Hvad sägen J härom? Att jag är n dåre? Nå väl, skolen I döma en dåre? Im J deremot endast ansen vår lära öfverpänd, så förstår jag icke med hvad rätt : lerföre dömen oss. Hafven J utgifvit någon skrift, som visar något begär eller fast vilja att draga qvinnan ur hennes närvarande underdånighets tilltänd? Om så icke är, så förklarar jag Er ör inkompetenta. Är jag en dåre, eller ä! ag en mun med begreppen framom min tid? den ena och andra af dessa frågor kurnen J endast yttra er om eder sjelfva och eder obehörighet. Jag har talat, Den anklagade satte sig ou, och lyckönskades af sina lärjungar, med alla tecken af vördnad, till sin improvisation, som likväl icke tycktes hafva gjort något betydligt jutryck på ihörarne. Efter en timmas öfverläggning afkunnas det uteslaoet. alt de anklaovade icke kunna