undergilvenhet til fadren Enfantin, och frå-
gar honom: min far, får jag svärja?
Pres. till vittnet; Ni får ej begära råd af
någon. Det är er egen vilja, som ni här skall
uttrycka.
Eambert, en af de anklagades rådgifvare,
faller in: Jurymännen batfva lofvat inför
Gud och menniskor, att samvetsgrannt under-
söka vår sak, .Hvarföre finnes då icke Guds
namn i edsformuläret?
Pies, Jag har ingenting att svara härpå.
Vill vittoet aflägga eden?
Enpfantio: vittnet kan icke aflägga den ed,
som man alfordrar det,
Pres,: I sådant fall får det aftväda,
Enfantin: Men det kan ju höras utan ed.
Pres.: Det är omöjligt: Jag frågar vittnet be-
stämdt, om det vill gå eden.
Enfantin: Nej.det kan det icke.
Pres.; Lät vittnet afträda.
En Advokat med luden haka och i embets-
drägt stiger upp, och begär att få yltra sig.
Enfantin till Michel Chevalier: Säg till den
karlen att han tiger.
Chevalier till Advokaten: Tig! (Advokaten
tiger).
En af. rådgifvarne ingick härefter i en de-
duktion hvarföre vittnet, icke kunde aflögga
eden efter det förestafvade formuläret; hvilket
hesvarades af General-Advokaten (Aktor).
Vittnet, som hade afträdt på ett tecken af
Enfantin, inkallas åter.
Presidenten: Jag har nyss låtit Er höra, i
hvilka termer Ni borde aflägga eden3 vill Ni
göra det?
Enfanotin: Ar President! Det är ju att på
förhand afdöma en del af sjelfva saken! Ni
frågade mig nyss, om jag vore den lefvande
lagen: jag svarade ja dertill och nu förnekar
Ni mina ord,
Pres. Jag frågar. vittnet å nyo, (Vittnet
vänder :sig åter till Enfantin med en frågan-
de åtbörd. Denne nickar, och vittnet sva-
rar). Ja.
General -Advokaten begär få antecknadt,
att det är i följd af en nick från fadren En-
fantin, som vittnet samtyckt att gå eden.
De anklagade: ?Mycket bra! mycket bra!
Ger.-Advokaten begärde också, att vittnet
skulle tillfrågas, om det endast aflade vitt-
nesmålet i följd af fadren Enfantins till-
stånd. i
Vittnet: Ja! om min far hade förbjudit mig
döt, så hade jag icke aflagt eden.
Gen.-Advökaten yrkar nä, att vittnet icke
måtte höras, då dess ed icke var e fri hand
ling. Domstolen gaf häröfveör atslag, hvari
detta yrkande bifölls.
Pres.: Låt kaila in ett: ansat vittne.
Hr Olivier presenterar sig I St Simonis
stisk drägt.
Pres.: Täbker Ni aflägga vittneseden?
Viltnet: Jag kan det icke annat än med
min: fars tillstånd. I
Envfaotin: Jag begär att samma fråga må
söras till alla vittvenay det skall utgöra ett l
bevis på vår nioralitt?, vårt sambånd och vår
es - H