Polen. Nu är i dettä lärd en soldat eller underofficer högst sällan jordegare, och de få, som före insurrectionen voro det; hafva derunder till det mästa förlorat hvad de ägde, så att bland en armee af 30,000 man linietroppar finnas knapt några dussin karlar på hvilka förklaringen icke är tillämpJig. Sedan amnestin sålunda blifvit tillintetgjord i silt innersta väsende, framställde man dock hela saken såsom en öfversvinnelig nåd af Kejsaren, hvilken i stället att straffa rebellerna, tillät dem att tjena i någon aflägsen del af Asien. De ordires, som af Ryssen Paskewitsch blifvit utfärdade rörande verkstälJighetafofvannämde Ukaseller förklaring, innehållaatt alla de Polska krigare som, densamma till följd, voro bestämda att användas i Rysk tjenst, skola gvarhållas provisoriskt vid de: strödda Ryska regementen och corpser som: occupera Polen. Under denna provisoriska vistelse skall deras uppförande strängt bevakas; de blifva klädda och födda såsom simpla Ryska soldater. Från den dag de intraffa vid corpsen äro de ansvariga för alla sina havdlingar inför Ryska krigsrätterna, allt eftev Ryska krigslagarnas föreskrifter. Den ed som de tvingas att svärja innehåller, utom uppräknande af de snart sagdt otaliga pligter som åligga en Rysk undersåtare och Soldat — såsom bruket af vapnen, Öronen och ögonen — äfven den högtidliga försäkran att hvarje krigare skall använda alla sina lifskraiter för att öka antalet af. hans Majits tLopper, Stater och undersåtare!!! Den ofelbara verkan af dessa stadganden och af det — — sätt hvarpå amnestien af den monark, som sjelf utfärdat den, något sehare uttyddes, har i sammanhang med den nya rekrytering af 25,000 man som blifvit anbefalld, varit Polens blottande på snart sagdt hälften of dess fullvuxna manliga befolkning, och hela den uppväxande generationens förvändlande till soldater som ej veta af annat fädernesland än Ryssland. Detär omöjligt — säger författaren till den berättelse bvarur vi meddelat dessa utdrag — att beskrifva den fara som alla dessa åtgärder spridt innom familjerna.Man hör öfverallt blott hämnderop och förbannelser öfver Tyrannerna. Biygd och förtviflan stå att läsa i allas ansigten. Jag bar för några ögonvblick sedån hört en qvinna af den lägfe folkklassen, utom sig öfver sådana ryligheter, under förbannelser öfver sjelfva — — — — högt på gatan utropa: kan ban då ej slutligen dränka sig i mödrars tårar! FRAN FRANKRIKE. . —— PET es m Mm 1 oo a ss ) ss 9 ÅA