bvar och en lätt inser, och jag kan föreställa mig
alt Vi sätter värde på att ega den, emedan
den förvarar minnet af händelser, som äro he-
drande för Er likasom för alla som bära Fran-
ska namnet. Jag kan ej förmoda annat än
att det skulle vara Er angenämt, min Her-
tig , att fullständigt ega denna Yatagban. Jag
tar mig derföre friheten att härmedelst skicka
Er en kedja, som hörer till den och hvars bruk
man skall underrätta Er om. Jag skulle an-
se mig ganska lycklig om JVi godhetsfullt ville
mottaga denna skänk. Jag har den äran c,
Baron Clouct ; Marechal. de Camp.
Man anmärke att Chouanen här såsom en
simpel adelsman behandlar sitt lands Kron-
Prins, att han kallar honom Herr Hertig, Ni,
Er, en person som redan i sin egenskap af
Hertig af. Chartres af Carl den 10:de sjelf be-
nämndes Eder Kongl. Höghet m. m. Hans
näsvishet har sålunda icke ens förtjensten af att
vara legitim 3; den tillhör honom sjelf alldeles
odeladt.
TURKIET.
Ottomaniska Monitören, vikets officiella och
enda tidning, innehåller en artikel rörande den
Egyptiska rebellionen af följande innehåll:
Hans Exellens Ryska Ambassadören har
meddelat den höga porten de beslut, medelst
hvilka Kejserl. Cabinettet i St. Petersburg fre-
dat sitt samvete med afseende på de till dess kun-
skap komne sednaste tilldragelserne inom den
del af StorSultans städer, som beherrskas af Pa-
schan Mehemed Ali. Hens Maj:t Kejsaren har
befallt att den i Alexandria residerande Ryska
Consuln genast skulle återkallas , emedan en
Rysk Agents vistelse i Egypten hädanefter
alldeles icke längre wore förenlig med de
förändrade förhållandena derstädes. Samma
förordning, :hvilker blifvit genom Finans-de-
partementet meddelad de Ryska Köpmän, som
idka handei på Egypten, nämner uttryckligen,
att det är Hans Maj:t Kejsarens vilja, det in-
gen af dess undersåtare genom något deras
egande fartyg bistår den rebelliske Paschan,
bvarken med lifemedel, ammunition eller an-
dra krigsförnödenheter. Stackars, förnedrade,
i stoftet trampade Mahmud! När hans egen
hufvudstad darrar för en rebellisk Satrap el-
lev blott väntar dennes ankomst, för att skic-
ka den sista ättlingen af Bajazets stam efter
sina fäder till den eviga hvilan; när den hö-
ga Olttomaniska porten knappt ännu hänger
qvar på ett gångjern och glappar fram och
tillbaka för hvarje vindstöt som vidrörer den,
då tröstar regenten sig med och visar sitt folk
såsom en berrlighet, huru dess gamla arfficn-
de, som vid första lägliga tillfälle står färdig
att uppsvälja de sista lemningarne af en stat,
som på nåd och onåd måst gifva sig i dess
hand -— befaller en agent att lemna rebellens
stater och förbjuder sina handlande att förse
honom med varor, dem de möjligen i alla
händelser icke tänkt föra till honom! Detta
är ersättningen , skadeståndet för slaget vid
Navarino, Grekland, Moldau, Waeallachiet och
10 millioner dukaters skatt som ännu till stor