madt nedstigande Ull djupet al ordningsoch sedeslöshet, följder uppstå, hvilkas olycksbringande egenskap öfvevstiger all beräkning. Såsom ett ibland medlen att förekomma detta, föreslår Hr Professorn inrättandet af hvad han kalar Grofverkstäder, inom hvilka ett visst antal gossar, vid utgåendet ur vexelundervisniogsskolan, under en tid af minst tvänne år borde äga tillfälle att inöfva handlaget för de mest användbara arbeten, såsom gröfre trädarbeten af flere slag, smide och filning af utsmidda jernpjeser, m. m. Vi förbigå den del af Hr Professorns förslag, som angår det lokala af en sådan inrättning för staden Götheborg. Men sjelfva den allmänna iden deraf, som är en u!sträckning af de förslager, hvilka förut, äfven inom Representationen blifvit framställda, om handtverksskolors inrättande, borde alfvarligen tagas i betraktande, och icke blott ifrån synpunkten af ungdomens behof af sysselsättning utan äfven den nytta samhället sjelf deraf kunde draga i materielt hänseende. Det måste erkännas och lärer ochså af ingen bestridas, att vårt land icke i något afseende ligger så mycket efter andra länder, som i technisk färdighet och kunskap i handaslöjder. Orsaken härtill är ingalunda håglösket i sjelfva nationens lynne; tvärtom ser man Dbevis på motsatsen uti flere olika industrigrenar som utvecklat sig till folknäring hos allmogen på landet i serskilda provinser; och Svensken har dessutom alltid varit känd för sin fallenhet för mekaniska uppfinningar. Men allt som industrien hos andra folk tagit en så förvånande fart genom machineriernas tillhjelp, ha vi blifvit efter dem, Felet har bestått dels deruti, att machinerier, eller verktyg af mera sammansatt natur, icke legat inom den enskilde handtveirksmästarens förmåga att åstadkomma, cmedan de i sin ordning erfordrvat större öch dy:barare machwmer att förfardiga, dels deruli att städernes handtverkare, isynnerhet suickare och metallmbetare, till större delen varit okunniga att verkställa alla såkallade precisions-arheten, d, v. s. att arbeta efter ritvlog; ja till och med i att med någon färdighet handtera filen, som är ett så vigtigt verktyg i alla metallarbeten. Vi vi!ja icke ingå i någon undersökning, huruvida skiåsystel mot baft någon skuld häri; allt nog, de som haft någon öfning vid de i sednare tider inrättade me kaniska verkstäder, intyga sjelfve huru nyttig och maktpåligande der undervisnina2 varit, som de på sådana ställen erhållit uti de enklaste handareppen. I sådant afseende bar också undervisningen vid Tecbnologiska institutet här i hufvudstaden viset ett ganska lyckligt resultat, genom den reda, ordving och precision, som färdigheten att rita gifvit åt elverne 3 också hafva icte blott alla de arbetare, som tagit undervisning derstädes, sedermera blifvit företrädesvis eftersökte af mästare, utan erfarenheten bar äfven visat, alt eldver, som der genomgållt en fullständig kurs, antingen direkte kunnat utzå såsom verkmästare vid mechani