nemligen att Hera personer af folkbopen ut-
delat slag.
Härtill kommer vidare, att patrullen är
både angifvare och part; och hvem ser icke
gerna sina anklagelser bestyrkta och sina
motparter fällde? Och slutligen — då pa-
trullen, såsom det skett med mig Hjortsberg,
arresterat någon för sin egen sak och sin
egen räkning — så måste den, äfven ur det-
ta skäl, gerna bidraga med sådana uppgifter
om den anklagades våldsamheter, som kun-
na rättfärdiga dess egna,
Icke underligt alltså, att lagstiftaren gjort
vakter isådane mål, som dette, till nödfalls-
vittnen. Allmänna Lagen stadgar i 17 QCap,
z1 S. Rättegångs-Balken, att vakter endast
få vittna tber ej andra vittnen till äro,?
Kongl. Brefvet den 3 Mars 1738 upprepar
samma grundsalts, och sjelfva Krigs-Artik-.
jarne inskärpa densamma med ännu mera
bestämdhet. Dessa sistnämnde Lagar, som
eljest visserligen icke röja särdeles liberali-
tet, göra dock i detta afseende ett offer åt
billighet och mensklighet. De tillåta icke
bruket af en onaturlig bevisning, utan i hög-
sta nödfall, och bjuda tydligt och ovilkorligt
i 14 Cap, 37 S.,, att vakterna endast få vilt-
na i egen sak, der ej) två andra vittnen
äro.
Så stadga Lagarna; men Kgl, Slotts-Rätten
har stadgat annorlunda. Sedan nio viltnen
målet 7) voro börde, och sex ibland dem be-
rättat om händelserna från början till slut,
och särdeles fyra uppgifvit hela förloppet
med bestämdhet, fullständighet och redig-
het, samt besvarat alla väsendtliga frågor —
fattade Kgl, Slotts-Rätten d,. 5 dennes beslut,
att höra patrullkarlarne såsom supplement-.
vittnen, Såsom skäl för användandet af det-
ta bevisnings-medel, åberopade man — lik-
som tillfälligheten velat skapa en ironi — just
de lagar som förbjödo det. En enda leda-
mot, Hr Kammarherren Baron Boije, var ef
skiljaktig tanka, och reserverade sig mot
den olagliga åtgärden.
Vi öfverklaga? i djupaste underdånighet
detta rättsvidriga beslut, som nästan tyckes
vöja en föresatts alt genom hvad medel som
hälst få oss fällde. Kongl. Slotts-Ratten har
vpgifvit såsom motiv för detsamma: att up-
lysning tarfvades i åtskillige af Patrullens an-
gifvelser, hvarom vittnena icke gifvit fullstän-
dig berättelse Frågar man: hvad för om-
ständigheler? — så får man intet svar; ty.
hvarken uti det nyssnåmnda Utslaget, eller
sedermera, nämnde Kongl. Slotts-Rätten ett
enda ord derom. Soldaterna fingo svärja samt
förvandla sina anklagelser till vittnesmål; och
dermed var Kongl. Slotts-Rättens föresats
men ingen vidare uplysning — vunnen.
Man har anklagat och beröfvat oss fribeten
för några föregifna obetänksamheter af en i
sig sjelf hvarken farl:g eller infamerande art;
man har ansett förhastade olagligheter förtje-
na den strängaste beifran; — men olaglighe-
ter i lagskipningen, hvilka ske med kall öfs
verläsaninos ärva de e af en vida hetänlllisara
