renhållning o. d. med ett ord: penningären-
der, så kan det vara mindre maktpåligganrde,
af hvem dessa Ledamöter väljas. Men skall
med Läroverkets ekonomiska ärender? förstås
sådana, som röra sjelfva dess inre organisation
och egentliga gång, hvilket synes så mycket
troligare, som offentiiga examina tyckas hän-
föras till dessa ärender; så anser jag i un-
derdånighet högst betänkligt att åt Epborus
allena öfverlemna valet af dessa Ledamöter
Ephorus blefve derigenom alltför sjelfrådig,
och Directionens Ledamöter endast Nollor,
för att öka värdet af hans enskilta mening.
Billigare synes det vara, att låta samtliga de
Studerandes Målsmän t. ex. hvart tredje år
skriftligen anställa val till Directions-ledamö-
ter.
Af samma skäl som jag ansett betänkligt
att åt Ephorus alleoa öfve. lemna utväljandet
af Ledamöter till Skoldirectionen, kan jag ieke
heller snnat än i underdånighet gilla den Sid.
2 omnämnda anmärknivg, som vid 1923 års
liksdag blifvit gjord mot det stadgandet i
1820 års Stkolordning, att Biskoppen skulle
vid SkolLärares tillsättande först afgifva silt
Pyttrande.? — Detta skulle nemligen medföra
en elltförstor inskränkning i Conosistorii-Le-
demöternas : fria valrält. Och inogenstädes
torde det vara engelägnare, än just i de Ec-
elesiastica Consistorieroa, att bibehålla det
slimänna stadgandet, att, i hvarje Collegi-
um, den yngste ledamoten yttrar sig först
och Ordföranden fist.
Jag kunde visserligen ännu hafva åtskilligt
att anmärka vid Comiteens åsigter rörande
Elementar-Läroserken: men i bopp ett de
anmärkninger, hvilka redan blifvit gjorde,
äro tillräckliga såsom motiver, skyndar jag
att i underdånighet uppgifva, huru jag före-
ställer mig, alt den ifrågavarande undervis-
ningen bäst skulle kunna inrättas, med den
möjligen minsta trubbning i de redan befint-
liga Läroves kens organvisation: och torde till
den ändan få börja med uppgifvendet a!
följande principer:
tf. Läroverken böra vara indelade i vises
greder, och dessa så inrättade, att dels den
i hvardera meddelade kunskspen utgör ett
legs helt och är i allmänna letvernet fallit
senvändbar, nemliderefter lampade förh t1-
Jaoden 3 och dets att i en Jlagre ipgentivg
läres, som kan mbäras i ev Fögre.
2. I först: graden böra et dast de få saker
läras, som ärv för hvar och en alldeles oum-
bärliga att kanna, I hvar bögre grad utvec-
klas vidare de i den föregående erbållna
kunskaperna, och oya påbörjar. lolet ärkne
lemuas alldeles förr, an nödig fulikomlighet
deruti blifvit upphunnen,
Få I ee AN 0 ee
a 1
an faätaunr AF fra th ne