13 to0NhaASA. (27) nan Da SJU! Hr vIE SIMCA till Domstol, börjar Rät egången emot mig,(4) oberåknadt allt hbvad ban outtröttligt a betat för ett stifta och underhålla missförstånd -mellsn win Svärmoder ech mig de sednare åren sf hennes lefnad, och just usader den tidepunkt då han, med bustru, barn och tjevstefolk ett helt års tid njöt tillflykt och gästfrihet uti milt hus; så är det jag som har oratt att värja min egen, min hustrus och mina öfriga barns rätt i ett försvar, som han genom stämningen sje!f framkallat och povocerat. Då jag, enligt de handlingar jag redan till Kongl. HofRätten ingifvit, tid efier avnan, med min borgen beredt honom pevningetillgångar, är det jog, som, gerom vägran deraf, söker störta bonom; då han genom lörsummelse att inbetala räntor eller fullgöra endra vilkor, under hvilka lånen erhållits, vallar deras uppsägning, och genom verkliga eller diktade athandlingar undansticker till och med sådane tillgångar, till bvilka egande rätten ännu omtvistas (5) och 3) Enligt Herr Öfverstens eget medgifvande uti dess artikel, synes, att jag bjudit Herr Ofversten en förlikningssumma af 20,000 R:dr B:o;, således nära den summa af 20,869 R:dr, som utgör det verkliga värdet af Herr Öfverstens omtvistade testameute. 4) Vid bouppteckningen efter min afledna svärmoder befunnos ibland hennes vid dödsstunden, i Herr Ofverstens närvaro, förseglade papper, trenne serskildta afbandlingar som upphäfde det nu omtvistade testamentet, neml. 1i:o en bevittnad öfverenskommelscaf är 1799 emellan min svärmoder och hennes aflidne man, alt den efterlefvande icke skulle kunna genom nägot testamente förminska min hustrus lagliga arfsrätt. 2:0 En ytterligare försäkran af samma beskaffenbet af min svärmoder till sin man, af år 18o0n. 3:o0 En disposition af den 6 Juli 1825, hvarigcnom Herr Ofverste Boijs Testamente af år 1826 äterkallades. Oaktadt alla dessa documenters befintlighet, gjorde Herr Öfversten intet försök till någon vänlig förening med mig på andra vilkor, än Nuoten N:o 2 innehåller, utan instämde mig till Domstol, med klander å nyssberörde afbandlingar, hvilket var början till rättcgängen. 5) Ar 1829 öfvertalade mig Herr Ofverste Boij att såsom Borgesman underteckna mitt namn jemte Herr Ofverstens å en skuldsedel till erhållande af ett lån stort B:dr 6000 B:o hos Manufactur-discont-fonden. Detta lån upptogs i Bruks-Bokbållaren Klarqvists vammu till anläggande, såsom det hette af en Fabrik i Jemitland för tillverkning af chromsyradt kali, och penningarne uppburos af Herr Öfversten., Mitt förhållande till Hr Öfverste Boij i denna affair, och Hr Öfverstens till Bruksbokhällaren Klarqvist, upplyses häst af en af Hr Öfversten till mig uthändigad skrift al följande lydelse: Min Svärfader, Herr Öfverste-Löjtnanten och Svärdsordens-Riddaren C. E, Rosenborg, har gemensamt med mig iklädt sig borgesförbindelse å ett lån i Manufaktur-Diseonten , stort 6000 R:dr B:co, taget uti Bokhållareu Klarqvists namn. Detta lån har utgått enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, och mig r det att helt och hället derföre ansvara — byadan jag också bärmed på begäran intygar, det bemälte min kära Svärfader icke af ofvannämnde sum ma erhållit någon del, utan ensamt af välvilja lemnat sitt namn. Wadstena den 7 Dec, 1830. J. F. Boij. Då räntan å detta lån icke inbetaltes, och dessutom Kongl. Commerce-Collegium lät undersöka förhällandet med ifrågavarande Fabrik, utröntes, enligt Kronobetjeningens rapport af den 19 Juli 1331 till Konurzens Befallningshafvande i Jemtland: Att inros oso a år ESA anlagd Detta förtillkomime