lycksökare, som utan kärlek för Lärareyiket vårdslöst och med vedervilja sköta den tjenst, de sökt utan anlag och fallenhet, blott i den orena afsigt att begagna dess rättigheter sig till godo i afseende på framtida befordran. Allt detta, säger Förf. vidare, har också jag en gång trolt; men det var, då jag ingen erfarenhet ägde. Nu efter 15 års befattning med barnundervisning, tror han, att alla Skolläraretjenoster böra vara öfvergångstjenster och det på följande grunder. ?Enligt erfarenheten äro unga lärare merendels dugligare, lifligare och raskare än de gamle; gamla Skollärare hörande genom. sin bildning till en förgången tid, låta merendels den. nya tiden löpa sig förbi. De undervisa ungdomen om åsigter och efter åsigter, som voro gällande för ett helt sekel sedan, och vilja icke veta af de förbättringar, de förenklingar, eller, lät vara, blott förändringar som ett yngre slägte möjligen kan. hafva. gjort; med ett ord: de uppfostra icke barnen fö: den tid, hvaruti barnen lefva, utan för den tid, hvari de sjelfve lefvat; att förtiga hvad skadlig inverkan. ett knarrigare lynne, ett från ungdomen mera. aflägsnadt och pedantiskt sinnelag derjemte torde medföra Om Lärare tjensterna blifva. stadiga. sysslor för lifstiden, nödgas Skolans veteraner utsträcka sin verk: samhet in i senaste ålderdomen, ehuru deras förmåga längesedan upphört, eller ock nödga. deras lönlösa. Vicarier genom biförtjenster, under brist och bekymmer, söka. den nödtorftiga bergning, som sysslan icke gifver, Detta onda afhjedpes icke genom inrättande al IEmeriti-löner; ty ?huru mången, som, ehuru uttröttad af undervisoingsmödan, kunde nyttigt användasi andra rikets tjenster, skulle ej, genom inrättande af Emeritilöner, heldre,, med utestängande af kvaftfullare ämnen, och med Läroverkets märkliga skada, ännu framsläpa några ofruktbara år för att ändtligen, då årsmåttet blifvit fyldt, få vegetera i maklig r0. Den unge Läraren deremot är sjelf ett barn aff den tid; hyvari hans lärjungar lefva; han är dem närmare i ålder och känslor, och vinner . -. N M 3 . derigenom lättare deras. kärlek, bibebålle: den säkrare, drifver dem raskaie framåt i swrksamhet och bildar dem i allt det bästa, som hans egen tid har att erbjuda. Om således staten bör söka att bibehålla Lärarepersonalen. ung, så måste Läraretjensterna Ulifva öfvergängstjen ster. j De öfriga skålen cmot denna sats vederläggas på följande sätt: I. Dugligheten, i samma mån den känner sig sjelf, söker sig en vidgad verkningskrets, der den allt mer och mer må kunna. utveckla sig — den sträfvar alltå uppföre. i. samhället. I denna mening torde Jy.cksökeriet icke vara att klandra. 2. Den Häste Lärare, som i början med nit och värma omfattat sin sak, kan tröttna efter 9 ä:10 års in. sådan skol-lärare 4 . : FN IA 2 trägen tjensigöring. SJ. Er kan, des genom sin alimänna bildning, dels genom sva särskilda djupa: e Insigler 1 den eller. de vetenskapserenar, deri han. varit anaxl) TFanparve t ex. I lefvande språken. Natages, tillkommer densamma. sina. predikningar; 3. Om den dubbla tjenstårsberäkningen bortlarostolarne i våra skolor komma att stå öfvergifva, eller på sin hojd besättas med odugli.ä och balllärda persun:r; ty de äro visserligen få, bos hvilka lusten för Skol ärareyrket är så stark, att de skulle vilia nppoffra snart sagdt alla timliga förmåver och beqvämligheler cerföre. Enligt dessa grunder vore det således snarare mer gagnande för Skolan, att tillägga Lärarne förmånsvätt till all medborgerlig ocfordran, neml. efter erforderliga specimina, än att afskaffa den de genom de dubbla tjenståren redan ega till befordran i presterlig våg. Å andra sidan kan likväl icke heller nekas, alt ju dessa dubbla tjenstår på sätt de nu äro tilldelta SkolLärare och: dagbgen. fortfara att utdelas åt en mängd andra personer och befattningar äro till förfång för det öfriga presterskapet. Författarens. förslag framställer sig då. såsom ett lätt, och under nu varande förhållanden utförbart medel att upphäfva denna med rätta öfverklagade orättvisa, utan att betaga skolan en rättighet, som af ålder, genom visa l.gstiftares rådslag, Utsträckes detta förslag äfven till förmån för Pastors-Adjunkter na, så skulle sådant ännu kraftigare verka till :ändamålet, Och, utropar härvid fönf., hvilket outömligt fält öppnar sig icke här för de yngre presterna alt odla, bvilka pya andans skördar för de unge vingårdsmän, om de: annars. förstå sin höga bestämmelse. Det är en skön kallelse,, att bära upplysningens fackla framför ett i mörker nedsäukt folk, Af en sådan Presterskapets ställning til upplysning och. skola skulle ock snart det fasta och innerliga förhållande mellan folk och Presterskap inträffa, som ensamt, och för evärdliga. tider, äristånd att betrygga det. Svenska Presterskapets. visserligen ganska betydande Privilegi-r, ty dessa rivilegier. blifva då ljusets och. sanningens, och frihetens, af folkets kärlek troget omgärdade privilegier, Förf. upptager derefter ännu flera inkast, som möjligtvis kunna göras mot förslaget, t, ex. alt det icke vore någon verklig fördel, som genom en. sådan dubbel tjenstårsberöäkning tillskyndas det obefordrade presterskapef, så snart den. på detta sätt utsträckes till alla; at Capellanerne, och ännu mindre PastorsAdjuntterne, då skulle hinna med författande af att Cappellansboställenas skösel skulle komma att försammas; alt de yngre presternas studier ej imer kunde fortsättas, som sig bör, då deras tid blefve upptagen. af barnaundervisning; att det vore svårt att få någon, som vakade öfver att Capellanen uppfyller sin skyldighet som. barnlärare o. s. v.z; men hvilka alla han på ett segrande sätt vederlägger. I afseende på medlen, att underhålla skolan, att anvskaffi en emot en bättre unjJervisning svarande skolapparat, såsom Bibliothek, Plancher, Tabeller, Chartor, Glober, 4 taflor,, Gymnastikapparat, V: Handaslöider o. s. v. fiuner fört. , Skilier:rksla att main enler för junk icke om d bor ket. dome äl NM hävd: hafva och Han sets myck SOM mig, och I denna sla, a alt ei Fö den denna utan Han t les vi har preste skjuti den f drad blifvi aniör Cireu af, al deroir lit, då att, I tyg Oo nings samt Vexel minst enkel rörde sivera ingått skrilfv som i tagit, funni! dånig emot Lanca hva l skill g af för belinn nighe vasenf ter Of det bi Vexei stånd: sation vid a