vara: Menniskornas Lärare... Meh skall detta kunna ske utöfver en högre bildningsgrad, så: måste presterskapet åter rycka till sig tidens: bildning, eller (för att uttrycket icke må miss: förstås) det måste åter lyfta sig upp till densamma? Presterskapet måste lära sig inse att all vetenskap är religion, all forskning: protestantism, så snart den ställes i harmoni: med det religiösa sinnet. Svaret på den andra frågan: i hvad förhål lande har det Svenska presterskapet särskildt och för närvarande staållt eller söker det stäl la sig till sitt lands skola? gifves af förf. så-lunda: Hvad Elementar-skolan beträffar, så: söker man icke blott att minska antalet af dylika skolor utan äfven att genom indragane de af de dubbla tjensteåren återtaga prester. skapets snart sagdt sista uppoffring för Hle-mentar-skolan, och att, genom nya anslag till lönernas förhöjande för skol-lärare, samt inrättande af splitter nya löner för Emerits för alltid skilja presterskap och elementar-: skola från hvarandra i allt, utom: hvad: den: biskopliga öfverstyrelsen beträffar ,, om hvars: bibebållande man af skäl, som: läsaren sjelf torde inse, är mycket mån. Det är likväl Elementar-skolan, som staten: bestämt till grundläggning af den så kallade lärda: bildningen, och derföre också hedrat den med: detanspråksfulla namnet af lärdomsskola; det är i dennä skola som större delen af vårt presterskap? emottager sin första daning. Det är såledesjustt för presterskapet af högsta vigt, att Elemener tar-skolan är väl organiserad; står Elementar skolan väl, och blifva de unga prestämnena: bildade, som sig bör, uti humaniora, så har: preste-ståndet närmast deraf heder och nyttasBlifva de åter illa bildade , så faller skadan: och skammen först och främst öfver prester-skapet och sedan, åtminstone skadan, öfver: dem, på hvilkas upplysniog presterskapet har: att verka. Spörjom:erfarenheten:: hvad: vitt-nar den alla redan? (Forts, e 3: g:)