fallet med enfaldizga föräldrar och odughga Schollärare, som sakna anlag för Catechetik; det sednare är fallet med de i detta hänseende bättre begåfvade. Religionen som icke är till blott för minnet och förståndet, vill äfven öch isynnerhbet vara till och lefva i hjertat och lefvernet. Men de söndagliga predikniogarna äro icke tillräckliga för detta ändamål. Dertill fordras en förbättrad barndomens bildming, och en bättre kraft och väckelse till det godas utöfning än karbasen, och bättre exempel, tillsyn och läror än den försupne Scholmastarens och omoraliska föräldrars. Att Förf. icke vill inskränka undervisningsningsämnena i folkskolan till de af Comiteen föreslagne, är dessutom tillkännagifvet sid. 39 hvarest förf förklarar, att, näst de vanliga läroämnena (d. v. s. läsa, skrvifva, räkna samt egentlig religionsundervisning) anser han Historien såsom ett vigtigt Läroämne för folket, nemligen Verldsoch MNaturhistorien , såsom begge framställande den evige gudens fortgående uppenbarelse i tid och rum. Icke en sträng vetenskaplig behandling af dessa läroämnen menar jag; säger förf. den är blott för vetenskapsmannen; men en lefvande och åskädlig framställning för menige man af herrans uvder ville jag hafva; ty jag känner ingen skönare, ingen sannare förklaring öfver första-artikeln i Catechesen, än ett rätt naturens och verldshändelsernas studium; ingen rikare skatt af. erfarenhet om Guds underbara råd, än Historien ), Men, säger förf, vidare sid. 43 det är annars icke blott med intellectuella läroämnen, som fö fa taren ville föröka folkskolans bildningsomfång; kunde omständigheterna i en framtid medgifva, att anställa en eller annan underlärare, ville jag gerna. påyrka, af skön konst, åtminstone öfning i: kyrkosång och af. färdigheter åtminstone gymnastik ); Kunde vidare några af de handaslöjder och niringsfång, som för orten äro af mästa. vigt, genom skickliga lärare bibringas allmogen, vore sådant utan tvifvel af en oberäknelig: nytta: Förf. anser således, i motsats mot Comiten, folkets bildning stå på en ganska låg punkt och uppgifver som orsak dertill, att presterskapet undandragit sig folkundervisningen, hvilken likväl är dess egentliga kall och för liviiken det (sid... 19) genom sin: egen ståndpunkt värmast synes ansvarigt Detta vigtiga göromål har i stället, enligt Kongl.. Circulairet till Consistorierna af den 14 Jans 1320, blifvit öfverlemnadt åt personer, hvilka: ej allenast dertill varit oskicklige utan äfven brottslige och till straff. dömde. Förf. känner mångfaldiga socknar, äfven i det sydliga Sverige, der undervisningen: ännu i den: grad är försummad, att ordentliga Skolmästare helt och: hållet saknas;. och: der de finnas, äro:de ). Förf. har härvid fogat följande not: Må man blott icke, i motsats. mot den .stränga:vetengkapligheten, studera naturen utan naturföfemäal , (såsom på: Linköpiogs: Gyrrnasium meh mån a andra ctällan) allev Ica Veritdeae