Det är elt psychologiskt rön att denna slag:
själsstorhet ofta bor 1 stora och manliga figu-
rer med en ovanutig muskelstyrka, sådan son
Or Rosenscbölds, likasom man å andra si-
dan vet, att de som äro små till växten,
merendels äro envisa oeh långsinta.
Med största nöje har Ins. sett anmälan till
det nya arbete i ett band, som Hr Professorn
ämnar utgifva, för att afhandla tre så dispa-
rata ämnen som der omnämnas. Detta blir
ett fält för författaren att visa sin förmåga
att combinera idcer! (hvilket är en af Hr Pro-
fessorns hufvudegenskaper) Ins. får således
hos Red, anmäla sig såsom subskribent på ar-
betet: önskande endast, om deruti äfven kunde:
ivflyta något om det grekiska språket och lit-
teraturen, ty Gr Professor Rosenschöld är der-
af i grund käppare.
Red. får vid meddelandet af? ofvanstående,
tillika tillkännagifva, det Red. på grnad af
den i sista Onsdagsbladet införda anmälan,
emottager subskription på Hr Professorns ifrå-
-avaranvde arbete, och att fem subskribenter
deå redan tecknat sig. I anledning af det
öfriga som förekommer uti den insända arti-
keln, får Red. svara, att den icke begriper,
huru någon kunnat tro det ifrån början haf-
va varit Red:s mening att stöta sig med FH:
Professor Rosensehöld. Att någongång genom
en skämtsam behandling af förekommande äm-
nen gifva en diversion åt den tröga hvardag-
ligheter, bar allt ifrån början hört till bladets
method. Skämtet är ju en krydda på läsnin-
gen likasom på sällskapslifvet, och glädjer
är välkommen öfverallt. Härom torde Her:
Munck af Rosenschöld också numera sjelf va-
ra öfvertygad. Hade vi åter trott, att vi deri-
genom skolat ådraga oss hans vrede i så hös
grad, så hade vi visserligen icke ändrat et!
jota uti kans högst läsvärda uppsatser.