VU InURJleE Uv MC fbr -MCVVMAR 0 sr Se här huiu Le Temps för den 27 Juli yttrar sig öfver detta ämne: I dag börjas Juli-dagarnas andra årsfest. På denna dag sistlidet år gaf man en högtidlig bylloing åt martyrerna af den stora veckan. Sorghögtider firades i alla kyrkor; hedersvakter mzåfvo alla grafvar och hels Paris var sorgklädt. Konungen , de båda Kamrarne, Nationalgardet, armden och en entledigad Kejsare utgjorde den skara, som i Bastiljen och Pantbeon gick att hedra minnen, som ännu voro allsmäktiga 1 sinnena, Korungen lade grundstenen till ett monument åt friheten, att täfla med den kolonn som är upprest åt den Fraosyska äran, och kan tryckte med egen hand sitt insegel på de koppirtoflor, der de dödas namn voroinskrifna, Allt detta skedde vid ljudet af patriotiska sånger; nationalfanan var höljd i krusflor och åskådarne intagne af en religiös känsla, Ett år bar förflutit, och nu trampar man med hån de öfvergifoa grafvarna. Inga hedersvakter mer: inga sorgetecken synas i Tuillerierna, på fanorna, på gatorna, icke ens. i templen; man haricke bedt för dessa döde, som åt oss testamenterat segern, fribeten, en ny tbron och en ny tidräkning. Än mer: då Styre!sen icke befallt någon sorghögtid, skyn-da legitimitetens organer angelägne att påminna presterskapet, att Regeringen enp;am har rättighet befalla öfver den offentuiga. Gudstjensten. Det som den otacksamma makten försummat alt påbjuda, det nekar man också familjernas ömhet, Och likväl hafva desse aflidne dött för fäderneslandet. Hvad återstår då af denna revolution, som är den enda i sitt slag i historien? Man förföljer dess minnen, dess män, dess resultater: dess ninnen som man nedsätter till likbet med en spektakel-affisch; dess män hvilka man afstänger från allt tillträde till makten, och som begrafvas i bufvudstadens fängelser eller den politiska deportationen,i Algier; dess resultater som man afskyr! Hvar och en väntade denna morgon att få läsa i Monitören en poiitisk amnesti; fängelserna, tänkte man, skulle öpnas, hatet försvinnva, och Koenungamakten utropa: Inga riglar mera.? I stället för en sådan mildhet erfar man att Polisen erhållit 6 hederskors! I stältet för Julimännen går således den Kungliga ynnesten att uppsöka polisen, den man förebrår så många våldsamheter: polisen som har sönderslagit tryckpressarna den 53 Juni, likasom Carl X den 26 Juli, Polisen, som icke respekterar några fiender. polisen, som våldför husfridens helgedom; polisen som fyller fängelserna på grund af hemliga angifvelser! Hederskors åt denna polis! Det fejades oss endast en sådan förnedring! I stället för medaljer åt dim som undertecknade Juli-protesten , bade en amnesti till deras ynnest bordt ulfördas, Man fördömer Evarje dag den handling, som började revolutionen, ty revolutionen har sladnat, och Krouars Rådgifvare göra hvad de kunna att