han ej blott ar ell lastdragande djur 1 staten, men en familjfader , som får dela frukterne af sitt arbete med de sina och glädja sig af tankan att kunna betrygga deras framtid, och vi skola se ett folk, med hvitket intet anna! skall kunna mäta sig i sedlighet, i kvaft, i. fosterlandskänsla. Men ban behöfver hjelp af krafter som ligga utom hans, men sluta sig till dem, af medborgare som med upplyst välvilja taga del i hans öde, som nalkas honom, icke såsom. aristocratien för att trycka hans skuldra, men såsom vänner för att trycka hans hand. En upplyst och medborgerligt sinnad medelklass skall kunna verka oändligen mycket för utbredande af bättre begrepp och insigter hos vår allmoge, och för borttazande at de fläckar, tidens förderf lemnat efter sig äfven hos den. Med glädje se vi i de uppkomna och allt mer tilltagande nyckterbetsföreningarne , bevis att de lägre folkclassernas sedliga behof kraftigt behjertas a! vältävkande man i vårt land, och vi hoppas detta är blott ett förebud till en ännu mera utvidgad verksamhet i denna våg. Den undervisoing vår allmoge erhåller, skulle visserligen med största fördel, både för det allmävna och dem sjelfve, kunna utsträckas till flere ämnen, som kraftigt skulle verka på utvecklingen af deras förståndsanlag, och gifva dem klarare och renare begrepp om deras ställbing såsom medlemmar af ett samnbälle. Hvad skolan ännu icke gifver, skulle till en viss grad kunna ersättas genom skrifter af practisk syftning åt folkets behof, beräknade för deras lattningsgåfva och spridda till ett så lågt ris, att de deri igenom försäkrades om ingång öfverallt der de kunde gagna. I England finpes sedan 1827 ett samfund, bvars ändamål är sidant, som det vi nyss nämt. Det presideras af nuvarande Lord-Canzlern Brougbham, som ägnat så mycket af sin verksamma lefnad åt förbättrande af uppfostran och spridande af kunskaper bland sina landsmän. Det vore ett föremål värdist män, som nitilska för folkets bästa hos oss, alt förena sig om att leda er och acnan stråle af kunskapsljuset till de boningar, der jåhet och okunnvighet herrska. Vi hafva aldrig kunoat öfvertyga oss om rigtigheten af den åsigt, som vill inskränka bildningen för omussan endast till religionskunskapen. Visserligen är denna vigtigast afall bunskap, och dess meddelanc le af upplyste och nitiske lärare en national-angeläsenhet; men ensam är den visst icke tillräcklig för sambällsmennis! sus månofaldion fäögen i lifvet. Äfven de a ro osv Da: åa jorden och äro fastade vis v orken som imnera taga den physiska kvafien i ar pråk, än att den Intellectuella skulle kunna utvecklas till någon sä deles höjd, kanna dock mottaga förädling och bildas till ökad gagnelighet i samhället, genom kanskaper som passa för deras: läge och äro beisäknade för deras behof. Erfarenbeten talar böst för denna sanning; och ett folk, som vill vara fritt, måste genom en utbredd odling göra sig friheten värdigt, och sälta sig i stånd alt bevara den. Den tvifves icke i obuonighetens skräpkasomare.? och rymmer