— Sålunda var tiden utsatt, och Baställsinnehafvaren eller Pastor dloci derom underrättad. Nu återstod. att denne äfven derom underråttade Försatnlingen, ur hvars fickor kostnaden skulle tagas. Herr Contractsprosten Swedelius läste väl uti 3 af den nyssnämda 1930 ås Förordniog, med tydliga frakturbokstäfver: att Sockenstämma skulle uttysas, så att Församlingen der kunde utse Osabud. Uerr Contraetsproprosteus pligt såsom loval medborgare, var sålunda lätt afgjord; — men dess verkställands förekom Herr Piosten s:som mycket besvärligt, Herr Piosten skulle voenligen ut-skrifva Kungörelse om Sockenstamman, och föreställde sig, bvad som var ännu värre, alt han skulle dervid föra Protokohet. — Hvilka mödor ! i r Börjag ocj få ilugn tillbringa mina dagar? — tänkte Er Contr. Prosten. Jag finner hos mig ingen böjelse för hvarken Sockenstämmor el-ler Prutohkollers förande; — jag har icke ons någon — Prutokullsbok. —— Så tänkte Herr Contractsprosten, enligt bvad han sedermera sjelf tillstätt i en Förklaring till Magistraten Kungens förordning var väl tydlig och klar, men att dess efterföljande var förenadt mej omak, var äfven tydligt och klart. Att församlingen barde sättas i tillfälle att bevaka sin rätt och ej dömmas obörd, fordrade både billighet och rättvisa; men man kunde ju försöka att göra ett undantag för staden Köping! — Herr Covotracets-Prosten talte wed Borgmästaren Grandelius i ämnet, och denne fann på det råd att bland Stadens äldste låta, församlingen ovetande, utse hennes ombud, och sålunda inspara sockenstämman. Detta råd vann bitall, och den i November, då besigtniogen skulle hållas, efterskickade Hr Borgmästaren Vågmästaren dfZjelm och Handlanden Ramström, som i Syne-iustrumentet antecknades såsom Försandingens owbud. Konungens Förordving fick väl härigenom en stöt; men: atl en auctloritet i vära tider ger den gamla lagen örfilar — är hvarken oerhördt eller sirdeies farligt. Besigtuingen gick hastigt för sig, och, ehuru hufvudbyggnadenv, ett trevåningshus af trä, ej var äldre än från år 17392, stipulerades dock så vidsträckta. reparationer, att deras kostnad syntes nära uppgå till hela husets värde. Prosten böll allt hvad han begärde. Man uindvek den vanliga methoden, att uppgöra : i madsförslag och ställde sålunda församlingsboernas kassor under framtidens och sedan hela måttet af Cantraäct-prostens önskningar var fylldt och rågadt, ioförde Hr Borgmästaren, i slutet af besigtnings-instrumentet de vigtiga ordeu: att samtliga Ombuden åtogo: sig , för deras principalers räkning, att inom d. 7 Oct. 1832, hafva allt färdigt, hvadan ock förrättningsmännen funno skäligt fastställa att förbättringarne borde inom samma termin ofelbart vara färdige. Sedan sålunda besigtnin:;en var hållen, skulle densamuwua, enligt tydliga orden 16 5, af K. VA. ee AA ars 0 Sr ee