nea föräldrars men kanske . undfaller sådant
vid läspingen af meritlistan. Vigtigare synes
lör. oss underlåtenheten att omtala, hvilka
följder, i afseende på succession: inom Corp-
sen, den sökta: befordringen kunde medföra,
och om icke t.ex. Stads-Majorens förflyttning
till Post-Contoireti Köping kunde bereda till-
fälle att till. Bataillonsbefäl upphöja någon för-
hoppningsfull - planta inom Oflicerscorpsen,
bvarpå åter andra lika beskaffade plantor kun- j
de i andracoch tredje led profitera. Förmod-
ligen har sökanden-icke gjort sig reda för den
omälliga vigten af elt sådant motiv. Emed-
lertid önska och boppas vi för bonom det bä
sta: :
Tidningen Granskaren formaliserarsig i sill
gärdag-blad öfver tryckfrihetslagens oduglig-
bet. Anvledningen dertillär, attdetryktbara po-
tatesmålet blifvitaf tre Juryer afdömdt på mot-
satt sätt. i
Då man nyligen sett den allmänna åkla-
garemakten yrka det. bögsta urbota ansvar en-
ligt 3 S 12 mom. :Tryckfrihetslagen emot
Svenska Medborgarens utgifvare; för van
vördnad för grundlagen, så varna vi vår
gamle vän att ieke exponera ag för fiskalen
gerom dylika vanvördeliga yttranden om
Tryckfiihetslagen, som äfven har den äran
vara en Grundlag.
Besynnerligt är det .emedlertid att en så
erfagen man som Granskaren icke erinrar sig
de mångfaldiga händelser, då icke blott ser-
skilda domstolar, utan äfven eo ech. samma
Rätt — till och med Högsta Domstolen —
dömt motsatt öfver likartade frågor, Det är
förmodligen denna oduglighet? äfven uti vår
allmänva domstolsinrättning, som Granskaren
i. sin ungdomstid ville afbjelpa med: sina för-
slog att göra Domaremakten beroende af
godtyckliga afsältningar! — Att detre ifråga-
komne Trygkfrihets-Nämnderna dömt skilj-
aktigt, tyckes visa alt de dömt sjelfständigt.
Hade dessa Juryer såsom det stundom skall
händt med vissa andra Domare, — dömt: ef-
ter ordres eller inflytande från högre ort,
så hade troligen Granskaren sluppit att klaga
öfver domslutens olikhet.