188. förmögenhet ock måtte. vara.
Man indelar städernas och Köpingarnes val-
privilegier i tre arter. Till den första höra
de orter, hvilkas valrätt är af samma natur
som skatteböndernas. I dessa städer eller Kö-
pingar medför en odal-egendom af 40 R:dlrs
inkomst valrättighet, med villkor att egendo-
men är belägen inom staden eller Köpingens
jurisdiktion. Flera af dessa privilegier gifva
acke valrätt åt andra än skattemännen inom
söckoens. territorium och isådant fall höra de
till andra arten, innefattande de såkallade con-
cessionerne under namn af länspligt. I dessa
städer eller Köpingar år sällan valmans- corp
sen talrik eller oberoende. Ställda under io-
flytaåndet af de rika godsägarne, blifva dessa
valmän godsägagnes blinda verktyg.
Man ställer i andra afdelningen de städer
och Köpingar, der valrätten endast tillhör
Magistraterne, som icke äro. valde af folket,
eller utöfvas gemensamt med de invånare som
äga titel af Valborgare, en egenskåp som; van-
ligen meddelas. af Magistraterne, ehuru den
ofta tillhör byresmännen. af hus, som äro. bygg-
da inom området af gamla gods, och hvilka
omväxlande tillhöra antingen församlivgarne
eller några herremän. agn
- Valen af denva andra klass: voro. öfverläm-
nade såsom - ett slags monopolium åt ett litet
antal. familjer, som, ej gjorde sig samvete: af att
devnfed drifva en offentlig handel. Det var
de, som isynnerhet uppenbarade den: mäst :e-
uvalterande karakteren, af falhet och korrup-
De. privilagierade municipaliteterne. gjorde
nästan. alltid gemensam sat med.de stora; Kö-
finge-månglarne, åt hvilka de: sålde sina om-
nöstningar, än för gunstbevis. af. Regeringen,
än, för reda penningar, eller för löften af Op-
esitippen. De valmän, som besutto-Stadsegen-
om. på. Landsgrund, betraktade sitt privi-.
Ikgium:; såsom. ett litet kapital, som: de kunde
använda efter eget godtfinnande. De skattade
sig lyckliga. att kunna, utbyta: den. emot: gods-
ägarens gunst, mot nedsättning afarrendet, och
mot öl och porterkrus, hvanmed: man; förser
dem. under valveckan., Det ges emedlertid
några undantag i denna; regel, till: fördel för
de Städer der borgarerätten befann. sig. fästad
vwid, personliga villkor. I detta antal: äro. Dur-
ham, Derby och: Ipswich, der magistraterne,
då dp ej. kunde. vägra, valrätt åt det största
antalet: af; invånare, företogo sig, för att mot-
väga. den fria. omröstningen, att uppblanda
valmans-antalet: med. hela, flockar af fremman-
de valmän, åt hvilka. de för tillfället skyndade
atfrgifva borgarerält
Slutligen märkes. valen, af: den. tredje klas-
sen, de endå aft städernas. valförsamlingar som
kunna. anses. för ett: verkligt uttryck. af fol-
kets, vilja... Äfven bör märkas, att i åtskil-
liga, städer, t; ex. Ereston;. kallas. alla, invår
nare utan. undantag tilll voteringen..
Man. ser,, att; efter, gamla, systemet ,; voro
färmögenheten,, rangen. och, deltagandet; i, all-
männa, befattningar. alldeles. utan. inflytande
nå, valrätten.. E Liverpool t: ex.) der: Skrår