frukta en upplyst Allmänhets omdörnre I det-
ta mål, när alla nödvändiga omständighete:
binna att hamläggas. Det bar likväl icke va-
nit utan både förvåning och l!edsnad som jag
läst Hr Ölverste Boijs frariställning: icke blot:
för min skull, utan ännu mera för hans egen,
då lir Öfversten derigenom tvingar mig att åt
Offentligheten öfverlemna handlingar som, till
Hr Öfvestens skada och icke min, styrka,
h vilken som xarit upphofvet, hvilken som
ännu fortsätter och ce. visas att till ett offent-
ligt samtalsämne ivför Allmänheten framlägga
enskildta angeliaenbeter, redan förut nog myc-
ket comprometterade 2enam en olycklig Fa-
miljetvist, bvilken He Ölversten Boij sjell bör-
ja t, bärledd af Ir Öfverstens otwöttade anspråk
at hånvinna mina öfriga barn, hvilkas fram-
tida 1ält jag är skyldig försvara , en betydlig
del af min afledna Svärmors egendom.
Då emedlertid Hr Öfversten sökt att i hvad
på bonom kunde ankomma genom den ihå-
gavarande framställningen i Aftonbladet, för-
hlenliga mitt Goda Namn och Rykte, så nöd-
guss älven jag, ty värrl å min sida bryta tyst-
nadeo, och anbålla att innan kort få ivlemna
ett genmile på Herr Öfverstens beskyllningar.
— Jag har icke velat göra det nu genast, för
att icke, likt He Öfversten, be höfva anmoda
Allmänbeten att lita blott på egna uppgilter,
utan kunna styrka min vederlä ggnivg med be-
vis och facta, hvilka ofördröjligen skola med-
delas. Jag bar emedlertid på Törhand ansett
mig böra avhålla, att genom II. H. blad få
denna korrtia anmälan införd till Allmänhe-
hetens underrättelse, i fall någon tvekan om
sakens rätta sammanhang skulle väckas ge-
nom några dagars dröjsmål med besvarandet
af Hr Öfverste Boijs anförande. — Stockholm
den 2 Augusti 1832.
C. E, Rosenborg
NT a a len fs RR RR ÅR ÅAR I 2 3 a VR BR LL KR RA AR RR