: hehall om represenlationens, trycktvinetens och
constitutionernas öde, Allt detta är endast
absolutismens politiska testamente; godtyckets
sista ryckningar innan det aflider.
Tyskarne ära ett kallt och ibärdigt folk,
enothusiastiska för besvurna lagar, De somen
gång erhållit constitutioner, skola. icke lätt
kunna föreställa sig huru de kunna fråntagas
dem i utöfningen, På :hvad sätt skola Fur-
starne förklara att de bryta sina eder? Det be-
höfs blott en fast man ibland. de deputerade,
en ärlig man ibland ministrarne, en beslutsam
karakter ibland: massorna, för att gifva signa-
len till en revolution,
Man: räknar på armderoa, Men Generaler,
Officerare och soldater tänka och samla kun-
skaper; då de erhålla ordres skola de kanske
tveka för ansvarighetens skull, och hänföras
af händelsernas tvång, Detta var historien af
Carl X:s arm under Julidagarna.
3 Allt godtycke, som lånar skenet af lag, tvif-
lar på sin egen styrka... Hvartill tjenar det,
att förklara krig mot priociperna, då man.
har armeer förlagde på gränsen?
Ett krig, om det blifver långvarigt, förstör
tillgångarna, vapnen, soldaterna, Deraf nya
utskrifningar och lån, hvaraf följa redogörel-
ser, garantier, canstitutioner, Hvad man ne-
kat massorna; nädgas man medgifva hankie-
rerna för kreditens skull, Under allt detta,
huru många nya elementer till omvexling,
kunna icke utvecklas! Hvem kan försäkra,
att Italien, Tyskland, Polen, Ungern, alla dessa
förtryckta och. missnöjda befolkningar skulle
förblifva tysta vid åsynen af Frankrikes seg-
rar eller motgångar? Och Belgien, de Schweit-
ziske kantoverne, Rhenska Preussen — skulle
de icke taga någon del i tvisten?
Våra hjelptroppar äro folkens bebof; våra
garantier. folkens stridigheter med Regen-
terna. Om vi vilja boppas på Englands neu-
tralitet, så ha vi till underpant för detta hopp
reformen, tionden, de böga spanmålspriserna
och arbetarnes elände. Hvilket land innebär
icke dylika frön till inre ordvingar eller re-
volution !
De Engelska Jurnalerne uttrycka sig öfver
förbundsakten änpu strängare. Om den får
bestå, menar the Times, så kan i framtiden
emöjligt något bemödande äga rum af akt-
ningsvärda medborgare, att erhålla någon för-
bättring i deras institutioner, ehuru barbari-
ska de än må vara: ingen välsinnad Furste
eilev hberal Kammare, hvarken i Bäjern,
Wrurtemberg, Harnover, Baden eller Hessen,
kan våga att uppmuntra, understödja eller
ens tillita det minsta vidrörande af politiska
reformer eller något afsteg från despotismens
grundsatser, utan att äfventyra ett anfall af
Österrikes och Preussens bajonetter.
Jurnpal-Författaren genomgår punkt för
punkt det vidunderliga ediktet, den inskränk-
ning som skett i Kamrarnes yttrande och be-
skattningsrätt m, m. och fortfarr Om Ty-
skarne underkasta sig detta försök att krossa
deras frihet, så äro de iullkomligt förstörde
och fötlorade för alltid De skola då icke
allenast väeka verldens förtrytelse, utan göra