em, sa lange dd cjsalc Stalrauc drar Uh
Jetta Capitel innehåller ätven beskrifninga
å åtskilliga fester, som i Constantiropel. fi-
ades, till hvilka Värirgarna voro Kejsaren
öljaktige, hvaribland Kejsarens Kröning.
Sjette Capitlet beskrifver Padreimen. Stur-
eson berättar i 12 Capitlet af Sigurd Jorsa-
afarares Saga: Det säga de, som hafva va-
it i Miklagård, att Padreim är så bygd, att
on hög mur går omkring en stor slätt, lik en
und, ingärdad plats, cch löper utmed mu-
en en jurdvall, hvarrå åskådarne sitta. Der
ro afbildade många fordua händelser från
Vsarnes, Volsungarnes och Gjukungarnes ti-
jer. Allt detta är gjutet af koppar och malm
ned sådan konst, att bilderna tyckas lefva
ch blanda sig i lekarna. Sjelfva Skådespe-
et är så konstigt inråltadt, att det synes som
nenviskor redo gen-.m luftens! och brukas
lervid skotteld samt harpolck och stränga-
spel af alla slag, Några fornforskare hafva
med den sålunda beskrifra padreimen velat
förstå Theatern; men Muller anmärker, att
Padreim var en hos Tyskar och Skandinaver
semensamt bruklig, förändrad benämning af
det Grekiska Hippodiomos, på samma sätt,
som Isländarne efter sitt uttal förändrade åt-
skilliga andra Grekiska namn, såsom t. x.
Kyrios Alexios till Kyrjalax, Bagia Sophia till
Zgisif, Hellespont till Ellipalta o. s. v. —
Förf. tillägger härvid: Hippodromen var
Constantinopels Circus maximus. Der blefvo
med stor konst praktfulla kamplekar anställde,
och vilda djur och foglar stridde der med
hvarandra. Allt hvad som återstod från de
gamles praktfester användes att förherrliga
Hippedromens föreställningar. De beskrifna
kamplekarnas beskaffenhet synes häntyda på
kappköringen, hvarvid kuskarne voro delade
ij två partier, de blå och gyönvä. Stoderna,
som af Väringarna ansågos afbilda Nordiska
Gud9mligheter, eller hjeltar, tror Mille:
bafva varit Mylhiska afbilder från en Gre-
kisk forntid, i hvilka Nordboerna trodde sig
igenkänna sina fäderneguvar. Förf, utan alt
motsäga Miller, exinrar likvål derom, att på
Theodosii staty, hvarest hans segervinningar
öfver de sydliga Götherna voro afbildade,
funnos tre bilder af Göthiska gudar; otvif-
velaktigt Nordboernes heliga trimurti. — Sjelfva
kampspelen anser Förf. hafva från början eg!
en symbolisk betydelse. En af naturen-
Gudamakter beroende verlds-styrelse uttryck-
tes i bilder, som eudast kunna fattas och tol-
kas i en högre, kosmisk mening. Hela detta
Capitel innehåller en mängd intressanta :be-
skrifningar. Sjunde och sista Capitlet fram-
ställer följderna af Väringarnes resor till
Canstantinopel, Väringarnes vistande i Mik-
lagård har, enligt Förf., bidragit att i Skan-
dinavien sprida frön till en finare kulturs att
väl icke omedelbarligen, men dock medelbar-
ligen, inskränka folkfriheten och öka Konun-
gamagten; att utvidga handeln, att för-
fina lefnadssättet, scderna och klädedräg-
ten. Deremot tror Förf. att det föga
eiler intel inflytande haft på den religiösa
-- oe Y sb oo ooo
PE a fr ME a oe