em, sa lange dd cjsalc Stalrauc drar Uh Jetta Capitel innehåller ätven beskrifninga å åtskilliga fester, som i Constantiropel. fiades, till hvilka Värirgarna voro Kejsaren öljaktige, hvaribland Kejsarens Kröning. Sjette Capitlet beskrifver Padreimen. Stureson berättar i 12 Capitlet af Sigurd Jorsaafarares Saga: Det säga de, som hafva vait i Miklagård, att Padreim är så bygd, att on hög mur går omkring en stor slätt, lik en und, ingärdad plats, cch löper utmed muen en jurdvall, hvarrå åskådarne sitta. Der ro afbildade många fordua händelser från Vsarnes, Volsungarnes och Gjukungarnes tijer. Allt detta är gjutet af koppar och malm ned sådan konst, att bilderna tyckas lefva ch blanda sig i lekarna. Sjelfva Skådespeet är så konstigt inråltadt, att det synes som nenviskor redo gen-.m luftens! och brukas lervid skotteld samt harpolck och strängaspel af alla slag, Några fornforskare hafva med den sålunda beskrifra padreimen velat förstå Theatern; men Muller anmärker, att Padreim var en hos Tyskar och Skandinaver semensamt bruklig, förändrad benämning af det Grekiska Hippodiomos, på samma sätt, som Isländarne efter sitt uttal förändrade åtskilliga andra Grekiska namn, såsom t. x. Kyrios Alexios till Kyrjalax, Bagia Sophia till Zgisif, Hellespont till Ellipalta o. s. v. — Förf. tillägger härvid: Hippodromen var Constantinopels Circus maximus. Der blefvo med stor konst praktfulla kamplekar anställde, och vilda djur och foglar stridde der med hvarandra. Allt hvad som återstod från de gamles praktfester användes att förherrliga Hippedromens föreställningar. De beskrifna kamplekarnas beskaffenhet synes häntyda på kappköringen, hvarvid kuskarne voro delade ij två partier, de blå och gyönvä. Stoderna, som af Väringarna ansågos afbilda Nordiska Gud9mligheter, eller hjeltar, tror Mille: bafva varit Mylhiska afbilder från en Grekisk forntid, i hvilka Nordboerna trodde sig igenkänna sina fäderneguvar. Förf, utan alt motsäga Miller, exinrar likvål derom, att på Theodosii staty, hvarest hans segervinningar öfver de sydliga Götherna voro afbildade, funnos tre bilder af Göthiska gudar; otvifvelaktigt Nordboernes heliga trimurti. — Sjelfva kampspelen anser Förf. hafva från början eg! en symbolisk betydelse. En af naturenGudamakter beroende verlds-styrelse uttrycktes i bilder, som eudast kunna fattas och tolkas i en högre, kosmisk mening. Hela detta Capitel innehåller en mängd intressanta :beskrifningar. Sjunde och sista Capitlet framställer följderna af Väringarnes resor till Canstantinopel, Väringarnes vistande i Miklagård har, enligt Förf., bidragit att i Skandinavien sprida frön till en finare kulturs att väl icke omedelbarligen, men dock medelbarligen, inskränka folkfriheten och öka Konungamagten; att utvidga handeln, att förfina lefnadssättet, scderna och klädedrägten. Deremot tror Förf. att det föga eiler intel inflytande haft på den religiösa -oe Y sb oo ooo PE a fr ME a oe