j den att han, som hastigast höll med sina
skepp til: Giektand och der Isländska texten
har ?Grickland. Hallenberg tillägger en qvick
anmärkning, som torde vara svår att veder-
lägga: visserligen gick det ej an säger :han
att som hastigast styra sina skepp från Ryss-
land till Constantinopelska Kejsaredömet.
Tredje Kapitlet landlar om Thule. Det-
ta namn har bos det klassiska tidehvarfvets
skriftställare ägt än en bestämd betydelse, då
det afsett ett visst nordiskt land, än åter en i
högsta grad sväfvande och obestämd, då man
dermed betecknat de ytterst i Norr belägna
länder. Förf, söker här bevisa, att det af
Procopius nämnde Thule är detsamma, som
vår Skandinaviska halfö. Denna öfvertygehe
har äfven Geijer (Svea Rikes häfder p. 85 —
93), och bida tänka således häruti olika med
Hallenberg, hvilken påstår att Procopius
sjelf icke hade sig bekant hvad land egentli-
gen mentes med namnet Thule, och att de
författare, som efter hans tid omnämnt detta
land, mena dermed Island eller någon af de
Orkadiske öarne, men alldeles icke Sverige
och Norrige. Förf. anför flere väl grundade
skäl för sin mening, hvilka dock äro för vid-
lyftiga att här upprepas. Han har likväl för-
sökt att med sitt påstående förlika en af Hal-
lenberg i sednare Delen af Anmärkningarna
öfver Lagerbring (sid. 183) införd underrät-
telse om Thule, hämtad ur Solinus, som skref
tandra århandradet af Christna tidräkningen,
så lydande: Thule är vidsträckt och har be-
ständigt samt gaoska rikt förråd af trädfrug-
ter. De som ba der lefva ibland boskapen af
växter (grönsaker) vid vårens börjans sedan
lefva de af mjölk; tilt vinoterföda samla de
trädfrugter.? Hallenberg finner sig af denna
beskrifning om Thule ytterligare styrkt i sin
tanke, ty, siger han, detta afmålar en her-
delefnad i Thule, som aldrig varit, och al-
drig kan blifva verkställelig i Sverige eller
Norrige.
(forts. e. a. g.)
a TTT TTT VV Va