OR SR ECARE CAR EP AASE BPR I RER SOM PAR MA TRA
has frosseri och lustbarheter, hvesrunder de
öfverlemna sig åt alla slags utsväfninger;
liksom eft otygladt tillfredsställande af begä-
ven vere pu en icke mindre helig religionse
pligt, än fastan förut, Söndagen före Påsk
äro kyrkorna prydde med trädgrenar och
artificiella fiukter. Skäs:torsdagen församlar
erk. biskopen en talrik korps of munvkarne,
och gifver den sammanskockade folk massan en
representation af Frälsaren, tvående apostlars
nes fötter; han sjelf spelar dervid vår Her-
res roll, och tolf prester föreställa apostlar-
ne, Påskafton visas för folket en modell af
den heliga grsfven, Denna dag, som är den
sista i fastlagen, äro. torgen fyllde med kött
af alla slag, Intet a: bete förrättas då, utom
att köpa och sälja de erforderliga reqvisita;
till firande af morgondagens fest, Stora kär-
ror, lastade med köttmat; vegetabiliska födo-
ämnen och sötsaker, träffas på gatorne, och
natten afbidas ned all den längtan, som en
thusiasem, och begäret till sinnliga njutnin-
gar förmå ingifva: En stuvd före midhatten
strömmar folket till kyrkorna, som fyllas af
sodaktige, bärande i sina händer tända vax-
ljus, hvilka rundt omkriring sprida ett plän-
saude sken, En prest tillkännagifver, att bi-
skopen gått ait söka Frälsarens lekamen,
Vid klockslaget tolf öppnas dörrarne till hel-
gedomen, och biskopen, klädd i en praktfull
ckrud, öfverströdd ef iuveler, träder framr
En lång sträcka af prester, i lika diägt, föl-
jer derpå3 och biskopen jörkunnar för ånOö-
arne: — Christos voscräs, dv. s Chiistus
är uppstånden, Kyrkan återskallar ved des
sa Od af jublande fröjderop, klockorna: rin
2as, OCh sångehören appstämmer en lofsång
ull den uppståndne Fralsarens ära Sedan
Jetta är slut, kasta sig biskopen och prester-
se på kod, och krypa på händer ev fötter
uodt ikvirg bela kyrkan, samt kyssa helg O-
sens måluvingar och andia heliga reliker. Å-
-kådarne följa deras exempel, men med den
skillnad, att de utdela kyssarne åt hvarandra
inbördes, emedan de helle välja lefvande än
uflösa föremål för utgju elserna af sin enthu-
sinsm. Hemkomisn från tyskan, börjas ett
kalssande, som, med korta mellantider, varar
-n kel vecia,
Under denna tid fortsättes bruket af sam:re
förtroliga helsvingssätt, hvilket af alla, utan
undantag, måste iakttagas, ebura olika de må
vars i anseende till stånd, uppfostsan, ålder
eller kön, Ett förnämt kuntimmer ken ie-
ke neka den sämrta bonde en kyss, om han
presenlerar sig med ett ägg i henden, till
teckeuv af fastiagens slut, och orden Christos
voscress på tungan. Hon är af sin religion
förpligtad, att med bhöflighet emottaga ägget,
vänoligt återge kyssen, och svara: Fies tiny
voscress, d, ä. visserligen är han uppstån—
den. - Personlig helsning är rer bruklig
bland Ryssarne, än hos andra nationer på
kontinenten. Efter första bekantskaopenv med
ett fruntimmer, kysser wan hennes band när
bon träffss, och får komplimenten artigt be—
svarad på kinden,
MN mm RF Fd ä oo Foo 0 a a TT