St VA a I OM SON a BMA RR BV
och arbetsamma invånare, en frukt af civili-
sationen, nedsmutsa de osnygga jordkojorne
och deras lata invånare med sin åsyn det om-
gifvande landet; och själen erfar ett dervid
obehagligt intryck.
Ilvad som ännu mera bidrager att göra en
resande missnöjd är enqväfvande hetta, de svar-
ta myrorna och muskiterna som intränga i kojor-
na och angripa dem hvilka sofva i fria luften.
Då de resande nalkades kusten Benin, sågo
de på floden båtar med flaggor, nära nog lik-
nandede Europeiska, desvarta förundrade sig nu
icke längre öfver att se hvita menniskor, åt-
minstone förorsakade icke deras åsyn samma
förskräckelse som i det inre af landet; Euro-
peiska handelsvaror och kläder blefvo mera
synliga på marknaderna. Kusten besökes också
af skepp från Liverpool, som fara dit för att
hemta palmolja, en artikel som invånarne vid
Nigerns utlopp tillverka i stor myckenhet.
Ännu några ord om de fö: modade resulta-
terna af upptäckten af Nigerns lopp. Bröder-
ve Lander ha funnit floden fullkomligt segel-
bar ända från kusten Benin eller Cap For-
mosa till Yaurik; på hela denna sträcka äro
stränderna betäckta med städer, hvilkas in-
vånare gerna vilja utbyta sina produkter mot
Europeiska handelsvaror; de kunna lemna el-
fevben, palmolia, lifsmedel, ebenbolz m. ms
Om Nigern är lika segelbar för ångbåtar, från
Yourik till Tombuktu, så skulle Engels-
männen kunna kommunicera sig med en stad
i Afrika, som anses för en bland de förpäm-
sta nederlagsplatser i denna verldsdel; och un-
der vägen kunde de lägga till vid flere stä-
der, som försåge dem med lifsmedel. Behof-
vet af ved eller kol skulle väl icke afskräcka
spekulanter, emedan de kunde nedlägga så-
dant i någon af hamnarve vid floden.
Några vilda stammar idka sjöröfveri å flo-
den, men detta kan väl icke skrämma En-
gelsmän. Några kanonslupar som kryssa på
flden och ett godt artilleri om bord på ång-
fartygen skulle hålla sjöröfvärne 1 respekt.
Hvad som dessutom länder Engelsmännen till
fördet, är att de nu äga en koloni på ön Fer-
vando-Po, nära kusten Benin. Detta etablis-
cement är nu af dubbek vigt, sedan Nisverns
!opp blifvit upptäckt. Men ett oöfvervinner-
ligt hinder, som till stor del motverkar för-
delarne af devona npptäckt, är det för Euro-
peerne olyckliga klimatet. Man måste afstå
från kryssnivgaree vid Nilens mynning till
förekommande af olofilig v ru-utförel å de
svarias sida, emedan besätningarna omkomino
under det de vaktade på Nesrerne, På det
fartyg, hvarpå Biöderne Lander stego om
bord vid Fernando-Po, var dödligheten så stor,
att utom dem icke mera än tre Negier blef-
vo öfrige för alt manövrera fartyget. Sjuk-
domarne skola oundvikligen decin era besätt-
vingarna på de fartyg som egra sig åt han-
N N
deln på Nigern3 kanhända skall ångfartygens