ingo lilsmedel af konungen, då de icke hade skänker att 3e honom. Richard Lander, som kände Negerchefernas snålhet, hade försett sig med en mängd sådsne effekter som äro begärliga hos de Afrikanska stammarne, isynnerhet nålar, knifvar, speglar, röda tyger, koraller och glasperlor. Allt som blänker är en prydnad för Negern, och bröderne Lander borrtgåfvo till och med bläck-etiketterna omkring deras medförda buljongkakor. Förgylda knappar föllo i synnerbet i smaken, och elutligen voro de resande alldeles utan knappar i sina rockar. Dessa småsaker blefvo till och med en oskyldig orsak till en haftig tvist mellan Konungen och Drottningen i Boussa om några förgyllda knappar som de skänkt de båda makarne, men hvilka förvandlades till tvedrägtsäplen . ipvom den kongl. familjen. De gamla rengjorda och polerade knapparne voro en god bandelsvara, och det är troligt, att detta bytesmedel, som genom hröderne Lander blifvit satt i omlopp, skall betydligt underlätta bandels-kommunikationen . mellan folkstammarna vid Nigerns stränder. Snålhet, afund, förtal, se der några hufvuddrag i de karakterer, som våra resande hadre tillfälle studera hos de flesta stammarne. De funno några äga en mild och välgörande karakter; af andra åter behandlades fremlingarne illa; öfverallt rådde en Gfantlig, dom vidskepelse. Slafveriet var allmänt i bruk. Polygamien, som äfven var vanlig regel, uteslöt den sanna förtroligheten mellan båda könen. De båda brödernas berättelse försakrar att Negrerne icke fästa mera vigt vid att taga en hustru än att afbryca ett säidesax. Moderskänslan är lika hos vilden och den civiliserade menniskan. I Pouya voro de resande vittnen till en rörande plägsed bos de qvinnor som hade förlorat sina barn; de bära ständigt på sig så många trädbilder som de ha förlorat barn. Hvoarje gång dessa mödrar stadnade för att taga någon förfriskning, underläto de aldrig att föra en del af sin födå till läpparne på de små träbilderna. Som nästan alla gifta qvinnor, hvilka Engelsmännen mötte, buro en eller tvenne sådana figurer, så slöto de deraf att dödligbeten måtte vara stor i dessa länder, der de gytjiga träsken ji ett brännande klimat förorsaka dödliga sjukdomar. Man kan göra sig ett begrepp om de förfärliga härjningar, som det osunda klimatet och sjukdomarne anställa, af ett af Richard Eander uppgifvet faktum. Af 160 chefer i städer och byar, hvilka han såg under sin förra resa tre år förut, var ingen i lifvet då han återkom till samma ställen. Emedlertid äro dessa af Nigern valizade länder ofantligt befolkade och till en del mycket odlade. Flodens stränder visa en nästan oafbruten sträcka af folkrika städer och byar, omgifne af maisbirsoch bomullsfält, med undantag af de sankase ställena som Nigern vid sina öFfversvämpningar fyller med vatten. och hvilka endast äro beväxta med busksnår , soc betäcka sfanilioa landtsträckor och ej låta utrota sig: