ar dd AUEL al HILL VILLE SO JILR AULIN TITTU
att stiga på en oinriden ostyrig häst och be-
gilva mig i en klass som var längre avance-
rad än jag. Jag lydde, men fann hästen omöj-
lig att styra. Han strök . oupphörligt ur le-
det, så att jag måste stiga af, och vägrade
att åter sitta npp. Jag arresterades i an!td-
ping häraf, och tördes påföljande dagen iför-
hör ioför Major Wyndham, . Han talte om
halsstairighet, och yttrade att jag begått or-
derbrott.
Jag svarade, att jag visserligen visat ohör-
såmhet , och var ledsen deröfver. Ja — sa-
de Majoren; — men du är älven ganska böjd fö,
att skrifva artiklar i de alimännau blåden. Han
framtog Tidningen The Despatetw soch frå-
gade om jag igenkände något af den libeli
om Regemeutet, som dervuti var publicerad.
Jag svarade, att jag icke kände någon libell,
men nekade icke att jag skrifvit ett bvef till
Bladets Utgitvme, livilket jag trodde vara till.
en del inlördt. Majoren började nu orda om
en förradiska syftningeno a! detta bref; sade
att jag var aflövad af Konungen, att jag ha-
de edsvusit mig åt Konungen, och att jag så-
som militär hade ingen rättighet att göra mig
några slutlednicgar eller några opinionaer öf-
ver hvad ämve som hälst — och ännu mindre
att yttra dem; och att jag hade gifvit-upp-
muntran åt pöbeln och de politiska förevin-
girne, sow voro. olarliga och stridande: mot
konstitutionen. Slutligen frågade han hvad jag
hade att säva till mitt försvar?
Jag anförde, att då jag, i det aftryckta
brefvet, endast hade yttrat det ; Regimentet
aldrig skulle strida emot sina egna landsmäns
frilet och rattigbeter, så kunde jag icke in-
se. alt jag bade:talat förrädiskt; att jag icke
ansåg mig besoldad af Koaungen, utan afna-
tiQuen, svär ger medlen till armdens underhåll,
att jag aldrig edsvurit mig åt Konungen utan.
i hans cgenskap af folkets öfverhufvuds; att,
hvad de polivska föreningarne angick, ansåg
jag dem Jtullkomligt lagliga, enär Styrelsen
bade förklarat dem vara sådane; och slutligen,
att jag i stallet tör att gifva uppmuntran åt
meliben, tvärtom hade förklarat i milt bref,
att Regimentet ansåg som en pligt, att af-all
sin förmåga bidraga till undertryckande af
lagbrott och våldsamheter.
Detta är summan af hvad som passerade.
Förhöret slutades, och jig affardades med de
orden i min gosse, det skall behomma dig
sunt!
Fem minuter derefter erhöll jag en-stäm-
ning -med tillsägelse att bereda mig till. oför-
töfvad inställelse inför Kiigs-Rätten,
Vid deoua domstol vämdes ingenting om
mitt tryckta bref, wen det. var en allimän öf-
vertygelse bland bela manskapet, att det blott
var 1 följd af en tillställning, som jag blifvit
avklagad, hvilket ock bekrättades genom det
sm skedde efter straffet. Krigs- Rättens proto-
koiler genomlästes och justerades, och J28 dö ars
des att, för olydnad mot befälet, erhålla
rygel:
00 TiTBAR. verkställt hälften af detta straff,
och jag blifvit förd från exsecutionsplatsen till
Irsarettet. höll maior fVyndhan ett tal tilll