Och han töfvar ej till muntra dansar
Stämma upp sin glada Violin.
Ljudet hörde jag med nyväckt sinne
För det sköna, gret, när det försvann:
Undra ej att vid ditt ljufva minne
Än en tår ner på min zitthra rann.
Mången gång när aftonvinden spelte
Uppå hvassen vid en lugnad sjö,
Trodde jag att barndomsvännen delte
Sina toner från en lycklig ö.
S. H. Hedborn.