Och han töfvar ej till muntra dansar Stämma upp sin glada Violin. Ljudet hörde jag med nyväckt sinne För det sköna, gret, när det försvann: Undra ej att vid ditt ljufva minne Än en tår ner på min zitthra rann. Mången gång när aftonvinden spelte Uppå hvassen vid en lugnad sjö, Trodde jag att barndomsvännen delte Sina toner från en lycklig ö. S. H. Hedborn.