ooo -SS-A-AN mm AMA mem ÄV V VVÖÄÖUÖ VVD mm VU VV VV I — — — — — —r mv OO rv LH LL
Fornult och erfarenhet hafva begge hka ada-
galagt, att en. repub ikanism som gränsar till
federalism, utgör för Amerika den bästa re-
gefingsform;. för efiigt är det en obestridlig
sanning, att alla statsförfattningar hafva sina
fel, och att de olägenheter äro drägligast som
åtfölja republiken. Det ligger i sakens natur,
att hvarje regering är böjd att småningom
utvidga sin magt, och att den tilltagande för-
mögenheten söker motverka demokratin. Ame-
rikanska statsförfattningens herrskande grund-
satser böra derföre vara demokratiska, för att
ständigt ikuuna vidmagthålla vaksamheten: och
afundsamheten mot hvarje välde, som söker
uppresa sig på bekostuad al folkets allmänna väl.
Oaktadt de oroligheter som af partiyran
stundom blifvit väckte, och till bvilkas däm-
ande styrelsen en gång nödgats använda till
och med den väpnade styrkan, har likväl
statsförfaltningen vunnit allt mer stadga. Här-
vill hafva alla intill denna tid valde Presiden-
ter, Washington, John Adams, Jefferson, Ma-l
dison, Monroe Quincy Adams, bidragit deri-
genom, at: de, trogne constitutionen. öfvat
rättvisa, befästat det inre lugnet, vakat fö:
landets förssar och befrämjat allmän välfärd.
Efter freden med England, 1815, hafva äfvenv I
vartistriderna upphört, och ingen olikhet i
grundsatser har sedan denna: tid: egt rum i
afseende på styrelseteorierna och förbållan-
derna till fremmarde makter. Om någon
gång en sådan olikhet sökt göra sig gällande,
bar den: åtminstone icke: blifvit, understödd
med en kraft, som skulle varit tillväcklig 2
grundlägga stadigvarandt elementer for stri-
diga partier samt gifva allmänna opinionen
elter de legislativa rådslagen någon ohelsosan:
impuls. Förf. säger härom: Om någon
gång tvifvelsmål uppstått, huruvida en fede-
rativ-representativ demokrati utgör den rege-
ring, som bäst -öfverensstämmer meden vis
och regelmässie tedning af en mäktig nation
angelögenboter, så äro dessa tvifvelsmål redan
ro .
lycknst hafde. Om någon gång ur egois-
mens dimmor förslag uppstått, att på uni-
onens ruiver bilda särskilda afsöndrade kon-
federationer, så bafva dessa förslag förflugit
såsom fätt öfvergående moln. Om man
stundom hyst en vådlig förkärlek för en na-
tion och agge till n annan så hafva Hhumera
begge försvunnit. Tito års inre och yttre fred
hafva dämpat alt groll, som häöflutit från
politiska strider, och i en lycklig harmom
förenat allmänra opinionens förut mot hvar:
andra verkande elementer.?
De särskilda staternas styrelse besörjes all
oiket sjelft, i likhet: med den allmänna, hela
unionens, genom valda representanter och Se-
natorer. - De offentliga embeteha tillsättas inom
nästan alla staterne genom begge husens be-
slut eller åtminstone i samråd med dem. In-
gen, som redan bekläder något offentligt em-
hete, vare sig inom förbuvdsregeringen eller
någon särskild. stat, kan väljas till represen-
tant inom unionen eller denna stat.
1 mm An I EV