verdrift eller Ståtbållarnes godtycke; men så väl det ena som det andra bindret för koloniernas välstånd häfdes likväl alltid snart åter. Långt skilde från gamla verldens: sorl, inneslöto sig de Engelska Nord-Amerikanska koloniernpas innecbyggare inom det hbusliga lifvets vanliga omsorger, och fortforo länge: att vara fredade för de olyckor, dem statsmännens pessioner och dårstaper beklagligtvis alltför ofta sammandraga öfver ett förut af försynen gynnadt land. Men under hela denna tid uppbiomstrade de ständigt mera, och uppnådde snart, utan att sjelfva veta det, en hög grad af politisk betyderhet. Första delens 3:dje kapitel, som afhandlar koloniernas historia från Engelska revolutionea 1688 till Nord-Amerikanska frihets-krieet, innehåller berättelsen om åtskilliga inre oroligheter, samt de krig, kolonierna med moderlandets biträde förde mot de i Amerika koloniserade Fransmän, hvilka till sin. hjelp uppviglat åtskilliga Indianska stammar, sam! mot Spaniorerna i Florida. : Den lyckliga utgången af dessa krig hade hos kolonierna befästat den öfvertygelsen, att de egde förmåga att framdeles försvara sig sjelfva. Då regeringen likväl efter hand försökte inskränka deras frihet, isynnerhet i afseende på handelo, vaknade snart lusten att afskudda det Engelska oket. Det allmänra välståndet hade äfven betydligt tillväxt, och allt förebådade, at! kolonierna allt hastigare framgingo mot sit! myndighets-tillstånd. Förf. slutar detta kapitel med en alimän återblick på de norra och södra kolonierna?, hvilken vi här införa: Det religiösa frihetssinne, som lifvat en stor del af de första nybyggarne till det djerfva vågstycke, att förbyta fädernes odlade jord mot okända och nåstan ogenomträngliga vildmarker, förfelade icke att äfven fortplanta sig på deras efterkommande och i ständig liflighet underhålla så väl begäret efter samvetsfrihet, gom böjelsen för politisk oafhängighet. Den nästan! oafbrutra kampen med Franr soser, Spanjorer och Indianer hade uppöfvat deras krafter, lärt dem vapnens bruk, uppfyllt dem med en stolt sjelfkänsla, samt till och med ingifvit dem ett slags förakt för moderlandet, som föreskref dem lagar, pålade dem handelstvång och så ofta inskränkte deras rättigheter, fastän det icke en gång förmådde skydda dem mot yttre fiender och blott hade att tacka kolonial-milisens bistånd samt general-församlingarnas penninge-anslag för den lysande framgång, som under sista kriget krönt. dess vapen. Redan den af Cromwell utgifna navigations-akten hade utsått hö till missnöje med moderlandet, och detta hade endast genom de senare inskränkande bandeis-författningarna blifvit bragt närmare sin utveckling. Kolonierna vande sig allt mera att anse sing. från början erhållna friheter, såsom oktiänkba-. ra borgerliga rättigheter; samt att i hvarje ministörens åtgärd till fördel för moderlandet se en usurpation, hvilken man endast med ev na undertryckt ovilja ugderkastade sig. Der