verdrift eller Ståtbållarnes godtycke; men så
väl det ena som det andra bindret för kolo-
niernas välstånd häfdes likväl alltid snart åter.
Långt skilde från gamla verldens: sorl, inne-
slöto sig de Engelska Nord-Amerikanska kolo-
niernpas innecbyggare inom det hbusliga lifvets
vanliga omsorger, och fortforo länge: att vara
fredade för de olyckor, dem statsmännens
pessioner och dårstaper beklagligtvis alltför
ofta sammandraga öfver ett förut af försynen
gynnadt land. Men under hela denna tid upp-
biomstrade de ständigt mera, och uppnådde
snart, utan att sjelfva veta det, en hög grad
af politisk betyderhet.
Första delens 3:dje kapitel, som afhandlar
koloniernas historia från Engelska revolutio-
nea 1688 till Nord-Amerikanska frihets-kri-
eet, innehåller berättelsen om åtskilliga inre
oroligheter, samt de krig, kolonierna med
moderlandets biträde förde mot de i Amerika
koloniserade Fransmän, hvilka till sin. hjelp
uppviglat åtskilliga Indianska stammar, sam!
mot Spaniorerna i Florida. : Den lyckliga ut-
gången af dessa krig hade hos kolonierna be-
fästat den öfvertygelsen, att de egde förmåga
att framdeles försvara sig sjelfva. Då rege-
ringen likväl efter hand försökte inskränka
deras frihet, isynnerhet i afseende på handelo,
vaknade snart lusten att afskudda det Engel-
ska oket. Det allmänra välståndet hade äf-
ven betydligt tillväxt, och allt förebådade, at!
kolonierna allt hastigare framgingo mot sit!
myndighets-tillstånd. Förf. slutar detta ka-
pitel med en alimän återblick på de norra
och södra kolonierna?, hvilken vi här in-
föra:
Det religiösa frihetssinne, som lifvat en
stor del af de första nybyggarne till det djerf-
va vågstycke, att förbyta fädernes odlade jord
mot okända och nåstan ogenomträngliga vild-
marker, förfelade icke att äfven fortplanta sig
på deras efterkommande och i ständig liflig-
het underhålla så väl begäret efter samvets-
frihet, gom böjelsen för politisk oafhängig-
het.
Den nästan! oafbrutra kampen med Franr
soser, Spanjorer och Indianer hade uppöfvat
deras krafter, lärt dem vapnens bruk, upp-
fyllt dem med en stolt sjelfkänsla, samt till
och med ingifvit dem ett slags förakt för mo-
derlandet, som föreskref dem lagar, pålade dem
handelstvång och så ofta inskränkte deras
rättigheter, fastän det icke en gång förmådde
skydda dem mot yttre fiender och blott hade
att tacka kolonial-milisens bistånd samt gene-
ral-församlingarnas penninge-anslag för den
lysande framgång, som under sista kriget krönt.
dess vapen. Redan den af Cromwell utgifna
navigations-akten hade utsått hö till missnöje
med moderlandet, och detta hade endast ge-
nom de senare inskränkande bandeis-författ-
ningarna blifvit bragt närmare sin utveckling.
Kolonierna vande sig allt mera att anse sing.
från början erhållna friheter, såsom oktiänkba-.
ra borgerliga rättigheter; samt att i hvarje
ministörens åtgärd till fördel för moderlandet
se en usurpation, hvilken man endast med ev
na undertryckt ovilja ugderkastade sig. Der-