(Insändt). 1 Inför de ädle menniskovänner, genom hvilkas verksamma, oegennyttliga och oinskränkta gifmildhet, flere hundrade nödlidande och hungrande blifvit mättade och hugsvalade i nedannämnde Pastorat, får jag åede hulpnas vägnar, jemte betygande af min egen vördnadsfulla, förundran öfver så mycken gifmildhet, afligga den hjertligaste och varmaste tacksägelse, Deras: enstämmiga bön till himmelen är denna: att den rättvise Vedergällaren af allt godt måtte med välsignelse omfatta alla dem, som så ädelt och utan anspråk på återtjenst ihogkomma sina ringare medbrö er i nödens tid, och låta, dem i tilläfventyrs påkommande lika trångmål, vederfaras lika godhet och välvilja! Knappast har i mannaminne något år varit så svår! och tryckande för Jemtland, som det Gud ske lof! svart förflutna, då en tunna frökorn vanligen kostat 24 och en tunna potatoes 7 å 8 R:dr r:gs, och då cn stor del af landets Hemmansegare, som af förra årets utsäde fingo så ringa afkastning, nödgats skuldsätta sig både för utsäde och sommarföda, samt äfventyra att nästkommande höst, då skulderna skola betalas, blifva utpantade, kanhända husville. Men att den lägsta arbetsklassen fått vidkännas en på långliga tider ovanlig brist, är efter min tanka en väl-. förtjent och nödvändig näpst för dess stora och alltjemt stigande pretensioner; ty man har i sednare åren föga kunnat få sig en dräng eller arbetskarl, utan att bönfalla först, dernäst bestå honom god förplägning med 3 å 4 supar dagligen och slutligen betala det honomi täcktes, så att mången fattig -jordbrukare, af denna anledning nödgats, till sin skada, eftersätta nödvändiga göromål. Quam cara sint bona, hominces carendo intelligant. Rödön den 27 Junir 7832. P. Staaff. P. L.