resultat al ett uppdrag uttal sa graunlaga natur och af så obestämdt omfång. Om vi härvid skulle tillåta oss någon anmärkning, så är det att Hr Friherren Statl synes hafva tagit saken mer på den statsekonomiska än den juridiska sidan; men dette tillägga vi honom icke såsom något fel i utöfningen af sitt kall, emedan hufvudsaker, pro: vinsens närvarande behof och utsigter för den närmaste framtiden, synas nöjaktigt och tillfredsställande utredda, samt de allmänna reflexionerna öfver ortens tillstånd och resurse; samt invånarne, om också här och der innefattande nog stränga omdömen, likväl äro natvrliga slutföljder af ortens statistiska förhållanden och befolkningens lynne. Berättelsen börjar med en framställning af Jemtlands och Herjeådalens folkmängd 41.772 personer, dess oblida klimat, brist på vattenkommunikationer, afstånd från någon handelsplats, och brist på städer med handel, Han skildrar vidare Jemtlänningens lynne för handeln, som verkat mycket olika fördelning af förmögenheten, dess saknad af andra binäringar än boskapsskötseln , mångas iråkade armod genom förpaktning af hemman mot höga räntor, förtidiga bosättningar, och verkan af allt detta till inhyseshjonens och tiggarnes förökande m. m Hemmansdelarne hafva i allmänhet ringa utsäde, från och med en half tunna till och med 4 tunror korn, det egentliga sädet, och sällan derutöfver; i anseende hvartill de fleste Hemmavsägarne icke kunna underhålla dväng, utan bruka fastigheten genom egen och hemmavarande barns arbetskraft, med biträde al legohjon under skördetiden; men tillfälle att aflönpa legohjon är dem betageti svåra år, nä spannemålen, såsom en väsendtlig del af födan, står i högt pris; deraf åter härledes, att inhyseshjonen, som genom legoaftal skulle vinna sitt lifsuppehäl!e, då konrma deraf i saknad, och således lida brist och nöd, för hvilken de emedlertid vid blifvande godt år veta att hålla sig skadeslösa. Detta är äfven fallet med dem bland torparne, hvilza ej kunna af torpets afkastning hafva utkomst, utan tillika måste söka den genom arbetsförtjenst. Alia desse, som i goda år medelst högt uppstezg1rad dagspenning taxera Hemmansbrukaren, och nedsätta dennes behållna inkomst, besvära honom under de svåra, med tiggande, och medtaga alltså jemväl då hans ringa tillgångar. Nödvändigheten, härledd från alla desse, och ändock flere dels vaturlige, dels tillskapade hinder mot ett lönande åkerbruk och allmänt välstånd, har likväl hos Jemtlänningena inplantat sparsamhet vid begagnandet af spannemål, och vana alt derpå I da brist. Af sådap orsak tillredes brödet på ett sätt, att en tunna spannemål är vida drygare, än den skulle vara med de i andra delar af Riket bruaklig brödbakning;s-methoder. De hushåll äro hög få, der icke alla år, äfven efter den rikaste skörd, matkornet sammanmales med agnar Tillförene, innan undsättning och lån ur all männa Magaziner påräöknades, nyttjades mer allmänt. att i sädesmjölet till en viss propor: