resultat al ett uppdrag uttal sa graunlaga na-
tur och af så obestämdt omfång.
Om vi härvid skulle tillåta oss någon an-
märkning, så är det att Hr Friherren Statl
synes hafva tagit saken mer på den statseko-
nomiska än den juridiska sidan; men dette
tillägga vi honom icke såsom något fel i ut-
öfningen af sitt kall, emedan hufvudsaker, pro:
vinsens närvarande behof och utsigter för den
närmaste framtiden, synas nöjaktigt och till-
fredsställande utredda, samt de allmänna re-
flexionerna öfver ortens tillstånd och resurse;
samt invånarne, om också här och der inne-
fattande nog stränga omdömen, likväl äro na-
tvrliga slutföljder af ortens statistiska förhål-
landen och befolkningens lynne.
Berättelsen börjar med en framställning af
Jemtlands och Herjeådalens folkmängd 41.772
personer, dess oblida klimat, brist på vatten-
kommunikationer, afstånd från någon handels-
plats, och brist på städer med handel, Han skil-
drar vidare Jemtlänningens lynne för handeln,
som verkat mycket olika fördelning af förmö-
genheten, dess saknad af andra binäringar än
boskapsskötseln , mångas iråkade armod genom
förpaktning af hemman mot höga räntor, för-
tidiga bosättningar, och verkan af allt detta
till inhyseshjonens och tiggarnes förökande m. m
Hemmansdelarne hafva i allmänhet ringa
utsäde, från och med en half tunna till och
med 4 tunror korn, det egentliga sädet, och
sällan derutöfver; i anseende hvartill de fleste
Hemmavsägarne icke kunna underhålla dväng,
utan bruka fastigheten genom egen och hem-
mavarande barns arbetskraft, med biträde al
legohjon under skördetiden; men tillfälle att
aflönpa legohjon är dem betageti svåra år, nä
spannemålen, såsom en väsendtlig del af fö-
dan, står i högt pris; deraf åter härledes, att
inhyseshjonen, som genom legoaftal skulle vin-
na sitt lifsuppehäl!e, då konrma deraf i sak-
nad, och således lida brist och nöd, för hvil-
ken de emedlertid vid blifvande godt år veta
att hålla sig skadeslösa. Detta är äfven fallet
med dem bland torparne, hvilza ej kunna af
torpets afkastning hafva utkomst, utan tillika
måste söka den genom arbetsförtjenst. Alia
desse, som i goda år medelst högt uppstezg1rad
dagspenning taxera Hemmansbrukaren, och ned-
sätta dennes behållna inkomst, besvära honom
under de svåra, med tiggande, och medtaga
alltså jemväl då hans ringa tillgångar. Nöd-
vändigheten, härledd från alla desse, och än-
dock flere dels vaturlige, dels tillskapade hin-
der mot ett lönande åkerbruk och allmänt väl-
stånd, har likväl hos Jemtlänningena inplantat
sparsamhet vid begagnandet af spannemål,
och vana alt derpå I da brist. Af sådap or-
sak tillredes brödet på ett sätt, att en tunna
spannemål är vida drygare, än den skulle va-
ra med de i andra delar af Riket bruaklig
brödbakning;s-methoder. De hushåll äro hög
få, der icke alla år, äfven efter den rikaste
skörd, matkornet sammanmales med agnar
Tillförene, innan undsättning och lån ur all
männa Magaziner påräöknades, nyttjades mer
allmänt. att i sädesmjölet till en viss propor:
