koloniernas uppresving mot moderlandel.
Denna del innehåller först en berättelse om
Nya Verldens upptäckt, hvarvid förf, äfven
uppehåller sig vid de gamlas forskningar, i
afsigt att upptäcka en ny verld, ända från
Skeppsfartens början, och anmärker bland an-
rat, huru Isländaren Eyrek Rauda (Erik den
EFöde) redan år 956 upptäckte Grönland,
hva:s vestra bust koloniserodes från Island.
Han anför äfven den på Sturlesons berättel-
se grundede uppgift, att Norrmän eller Is-
ländare, som Hlifvit stormdrifne sydvestligt
år 1902, upptäckt Vinland, (så benämdt ef-
ter de der vildt växande vindrufvor), som
efter beskrifoingen sannolikt utgjort östra
kusten af det nuvarande Canada, Kolonier
vas historia börjar med anförandet af Jakob
den I:stes öfverlåtelsebref ef de hittills upp-
täckte Nord-Amerikanska länderna mellan 34
och 435 graders nordlig bred, till tvenne så
kallade kolonig!-kompanier, af hvilka det ena
Bildades i London, och erhöll de mellan 34
och 382 belägna länder, under namn af för-
sta Virginia eller Sydkolonien?; det andra
åter, som kallades Bristol- och Plymouth-
Kompaniet, fick andra Virginia eller Nord-
kolonien, bestående af de länder, som ligga
mellan 38 och 459, hvilka sedan kallades
Nya England. Denna akt, daterad den 2
November 1626,3är, enligt författareos upp-
gift, den åldsta af Engelska regeringen i så-
dant afseende utgifna, med undantag afett år
1534 till förmån för Walter Raleigh af Eli-
sabeth utfärdadt gåfvohref, hvilket vid Drott-
ringens död förlorade all kraft. Innehållet al!
Jacob den 1:stes öfverlåtelseakt är äfven till sitt
innehåll af stor vigt — Kolonisterna tillerkändes
deri utomegande rätten öfver det land de odlade,
äfven i allt öfrigt samma rättigheter som an-
dra Engelska undersåtare, samt dessutom för
en lång kedja af år tullfri ut- och införsel af
deras produkter och behof till och från mo-
derlandets hamnar; handeln med fremmande
nägter frigafs alldeles, och Envglands lagstift-
ning samt juryinrättning hestämdes såsom
grundvalar för koloniernas framtida Statsför-
fattning. Deremot förbeköllsig Engelska Re-
geringen högsta ledningen af alla kolonialan-
gelägenheter, samt utnämnande af alla offent-
liga embetsmän. Dessa friheter utvidgades
sesan än ytterligare, och redan 1609 erhöllo
de till och med rättighet att sjelfve besörja
sin regering. Ståthållaren utnämndes likväl
af Konungen. - Oaktadt dessa förmåner gick
det i början ganska långsamt med kolonier-
nes tillvext. Stridigheter med landets urin-
födingar, brist på liftmedel i ett ännu icke
odladt land och flere samman verkande orsaker
bade nära åstadkommit hela företagets miss-
lyckande, Af hela befolkningen återstod en
gång ej mer än 6o personer och dessa hace
redan gått om bord, för att återvända till
Europa, då den af Konungen utnämnda nya
Ståthållaren Lord Delaware ankom och för-
mådde dem att qvarstanna. Snart derefter
under Carl den 1:sta började oroligheter inom
England och Americas folkmängd vann genom