acc IC UC A(LCEPSPAPPE OYPARAL MVA MANA: nu nera förebrå tevolutionsmännen att icke göra med denna fråga. Svenska folket fick ju 1 alla fall genom Regeringsformen ett samhällsfördrag hvilket innebar all den inskränkning i Konun;samakten, som vi förut eller eferåt hört fordras, så vidt anm. icke till en mindre fihet i samhällstördraget räkvar Kopungens envåldsmakt i den ekonomiska lasstiftningen , hvarom visserligen varit delade tavkar, eller det öfvervägande inflytande som Styrelsen kan utöfva på representationen genom dennas sammansättning, Derom hade Napoleon likväl troligen icke i hast hunnu taga så noga kännedom. Deremot var de! just rjemkningar efter tidens kraf, som de sedermera såkallade 1809 års verklige män, eller det dåvarande ? mouvementspartiet föreslog och sökte bereda, Ifrån dem förskref sig Lag-Comitegen, den uuderd. skiifvelsen om en Comitde till Styrelseverkens förenkling, och discussionerne i Constitutions Utskottet on: grunderna för ett förändradt representations sätt, hvilka företags utgång vi alla känna, Det bör i afseende härpå anvmärkas, att det ingalunda var Napolvonv, som Jade hinder i vägen för utvecklingen af de goda frön, hvilka lades år 1809. Anmärkaren lärer känna lika väl som vi, alt det egentligen var å: 19:2 som reactionen började visa sitt inflytande, just vid samma tUudpankt, då förbundet med Ryssland cnot Napoleon ingicks. fade denna reaction, åter, sow nagra påstå, redan förut existerat, allisedan är 1910, så synes det icke hafva legat utom Ir Grefve Adlers spur res verkningskrets , håde såsom Ledamot af Stats-Ridet och Kouung Carl XI:s synnerlige vån och rådgifvare, att motarbeta densammma, så vidt den ville odra jemåningarna efier tidens kraf.? Han hade bäartill visst icke heböft fordia uppmärksambet med värjan i handen, som anm. uttrycker sig; och ännu år 18:2 skulle endast havs röst, offeutligen yttrad, utan tvifvel till tryckfrihetevs beskydd hafva betydt ganska mycket emo! de mäns, som blifvit bibehällne på sina platsa eler befordrade, och nu betalte denna yonest dermed, alt de så ifrigt stridde för inskränkning af en bland nationens dyrbaraste vrättigheter. Vi yttra detta såsom en invändning mot anm:s politiska argument, icke såsom en fö. ebråelse till Hr Grefve Adlersparre, för hans tystoad. Han har i allt fall, genom det han år 1809 utrvättade, förvärfvat sig en oförgänglig ratt till nationens erkänsla. Skönt är Anmis svayv till Journalrecensenten, ansäende miss!vckadd resolutioner, pag 1 Den värde Rec. påstår, att Historien alltid stämplar misslyckady revolutioner med förakt. Hvad ban illa läst Historien! Hvad han tillslutit ögonen äfven för tilldragelser som skett under dem! Ifrån Brutus Cesars baneman och den dygdige Cato, at! ej upprepa mänga före dem, tilt Kosciusko, Riego och Polens ädle söner, som öfverielfvat deras fäåderneslanud, hurna många hafva icke dukat under för ödet och