acc IC UC A(LCEPSPAPPE OYPARAL MVA MANA:
nu nera förebrå tevolutionsmännen att icke
göra med denna fråga. Svenska folket fick
ju 1 alla fall genom Regeringsformen ett sam-
hällsfördrag hvilket innebar all den inskränk-
ning i Konun;samakten, som vi förut eller
eferåt hört fordras, så vidt anm. icke till en
mindre fihet i samhällstördraget räkvar Ko-
pungens envåldsmakt i den ekonomiska las-
stiftningen , hvarom visserligen varit delade
tavkar, eller det öfvervägande inflytande som
Styrelsen kan utöfva på representationen ge-
nom dennas sammansättning, - Derom hade
Napoleon likväl troligen icke i hast hunnu
taga så noga kännedom. Deremot var de!
just rjemkningar efter tidens kraf, som de
sedermera såkallade 1809 års verklige män,
eller det dåvarande ? mouvementspartiet före-
slog och sökte bereda, Ifrån dem förskref
sig Lag-Comitegen, den uuderd. skiifvelsen om
en Comitde till Styrelseverkens förenkling, och
discussionerne i Constitutions - Utskottet on:
grunderna för ett förändradt representations
sätt, hvilka företags utgång vi alla känna,
Det bör i afseende härpå anvmärkas, att det
ingalunda var Napolvonv, som Jade hinder i
vägen för utvecklingen af de goda frön, hvil-
ka lades år 1809. Anmärkaren lärer känna
lika väl som vi, alt det egentligen var å:
19:2 som reactionen började visa sitt infly-
tande, just vid samma tUudpankt, då förbundet
med Ryssland cnot Napoleon ingicks. fade
denna reaction, åter, sow nagra påstå, redan
förut existerat, allisedan är 1910, så synes det
icke hafva legat utom Ir Grefve Adlers spur
res verkningskrets , håde såsom Ledamot af
Stats-Ridet och Kouung Carl XI:s synner-
lige vån och rådgifvare, att motarbeta den-
sammma, så vidt den ville odra jemåningar-
na efier tidens kraf.? Han hade bäartill visst
icke heböft fordia uppmärksambet med vär-
jan i handen, som anm. uttrycker sig; och
ännu år 18:2 skulle endast havs röst, offeut-
ligen yttrad, utan tvifvel till tryckfrihetevs
beskydd hafva betydt ganska mycket emo! de
mäns, som blifvit bibehällne på sina platsa
eler befordrade, och nu betalte denna yonest
dermed, alt de så ifrigt stridde för inskränk-
ning af en bland nationens dyrbaraste vrättig-
heter. Vi yttra detta såsom en invändning
mot anm:s politiska argument, icke såsom en
fö. ebråelse till Hr Grefve Adlersparre, för
hans tystoad. Han har i allt fall, genom det
han år 1809 utrvättade, förvärfvat sig en oför-
gänglig ratt till nationens erkänsla.
Skönt är Anmis svayv till Journalrecensenten,
ansäende miss!vckadd resolutioner, pag 1
Den värde Rec. påstår, att Historien alltid
stämplar misslyckady revolutioner med förakt.
Hvad ban illa läst Historien! Hvad han tillslu-
tit ögonen äfven för tilldragelser som skett
under dem! Ifrån Brutus Cesars baneman och
den dygdige Cato, at! ej upprepa mänga före
dem, tilt Kosciusko, Riego och Polens ädle sö-
ner, som öfverielfvat deras fäåderneslanud, hurna
många hafva icke dukat under för ödet och