med skarpt utbildade anletsdrag, Bbistert ut-
seende och mörkt hår. Då ban fasttogs i Li-
verpool bar han en blå roek och svarta lång-
byxor, mycket orenade då han kastade sig i
sjön. Hans hållning och sätt att vara ut-
märkte en vanlig handtverkare. lIians upfö-
rande inför domstolen antydde ingenting tgent-
ligen elakt; hans svar voro bestämda och vörd-
nadsfuila, men han tycktes vara alldeles käan-
slolös så väl i afseende på brottet som dess
följder. Hvad är ert namn, frågade bonom
domaren, ni heter-väl något mer än Cook?
Fången tycktes i början alldeles icke sifva akt
på frågan, utan stod med ögonen fällda och
höll hatten framför sig med båda bönder; få-
gan uprepades och då svarade han med be-
stämd ton milt namn är James Cook? Hans
fasthet och oförfärade utseende annmärktes der-.
vid af alla närvarande. Han förrådde icke
den ringaste förvirring eller oro bvarken i
blicken eller kroppens rörelser , och hans röst
var icke vid något enda tillfälle sväfvande el-
ler esäöker. — Han bekände, utan serdeles svå-
righet, sitt brott och besättade sjelf omstän-
digheterne: Vid Herr Paas sista besök, be-
fallte han sin lärgosse att gå bort och ej åter-
komma förr än han sjelf tillsade horom derom
eller skickade efter honom. Sedan Herr P. in-
kommit, hade de vexlat vanliga höflighetsbe-
tygelser, hvarefter Cook upräknade de 23 puvd
han var skyldig och bad P. sitta ned att skrit-
va qvitto derå. Man hade i Cooks hus fun-
nit detta qvittens färdigskrifvet och bokstäf-
verna J. P. derunder, så skrifne och hopbund-
ne att man tydligen kunde märka att de ut-
gjorde en börjad namnteckning, Den förmoa-
dan denna egenhet ingifvit bekräftades af de-
linqventen sjelf; han hade nemligen, i det ögon-
blick sista bokstäfverna af namnteckningen
skuile fullbordas, gifvit den olycklige P. dråp-
släget med en slags ofantligt tung bred ham-
mare som bokbindare pläga nyttja alt pressa
och polera papperet med. Sedan hade han
återtagit sina penningar jemle en summa af
nära 1600 pund isedlar och guld, den han till-
förne visste P. bar på sig i en grön påse och
hvilken förnämligast frestat bonom att begå
illgerningen. Derpå skyndade han att stycka
kroppen och började att bränna upp den: på
den tillagade koleldeo. Hvad hufvudet och
kroppens öfre delar beträffade, sade han sig
ej hafva upbränt dem, men förklarade det
ingen mensklig makt skulle förmå honom att
bekänna hvar de tagit vägen.
Forts, e. a. g.
i ere AOESPES TINGET SÄ INSTEAD
POSTSC.BRBIPTUM.