UuUtlanllusKa OilUCCtrare , OCh IC UNC UISCIP DTI rad efter det för andra Europeiska troppar antagna system, Detta antal ökades 10695, under Turkiska kriget, med 30,000 man, År 1710, efter slaget vid Pultava, utgjorde armåeen 149,000, artillerioch genie-korpserre oberäknade. Tid efter annan okades den betydligt, och år 1803 steg hela numerären af Ryska stridskrafterne, med artilleri och invalider, till 503,457 man. Om de bedrägerier och konstgrepp, officerarne vid rekryteringen tillåta sig, mrddelar författaren följande iutressanta underrättelser. Hvarje rekryt betraktas såsom förlorad för sina anböriga och vänner från det ögonblick han lemnar sitt hem, hvilket han är bestämd att aldrig mer återse; hans slägtinpgar sörja hovom såsom död. Af detta skäl u!sökes i byarne de uslaste individerne — män af svag komplexion, förstörda af liderlighet och icke sällan sjuklingar behäftade med alla slags krämpor. Desse rekryter föras till guvernementernes hufvudstäder och böra, enligt reglementet, för en bestämd penningsumma bekläidas och utrustas. De officerare, hvilka det åligger att ecmottaga och afsyna rekryterne, äro merändels i hemligt förstånd med de befälhafvare, som skola afföra dem till regemcnterne. Ofta nog händer att rekryterne aldrig blifva inställde vid deras tillhörande regementar, så att enrolleringen i sjelfva verket består helt enkelt i utbyte af penningar emot qvittenser. Om, vid tillfälle af en inspektion, eit regemente befinnes ofulltaligt, är regemeutsläkaren, som eger lika mycken erfarenhet i samma lofliga trafik, aldrig nog oartig att neka vederbörliga bevis öfver sjuka och döda, som figurerade på listorna utan att nånsin hafva sett sina regementen. Under krigstider äro dessa knep ännu lättare att prakticera. Under det general en chef, i rapporterna till sin monark, söker att förringa antalet af döda och sårade wid sin armd, uppgifves det af regementshefälhafvarne, i deras rapporter till de högre cheferne, så högt som möjligt, för att dölja vacanserne i deras coipser. Under Katharina d. IEs tid antogo de af Ryskef regerings-sättet bildade förstoringsprojekter ex bestämd plan, som sedermera aldrig lemuwats ur sigte. Fill befordrande af dessa projekter, och såsom försigtighetsmått emot en Coalition emellan Turkiet och Sveirge, tillvtgabragt af England och Österrike, blefvo militärkolonierne först anlagde. Om dessa yttrar sig författaren på följsade sätt: ?Platser för militärkoloniers anläggande väljas i distrikter tillhöriga kronan; och i haånåclse ef brist på byggnadsvirke eller på bönber, köper regeringen dei förra af kringboende possessionater, och tillbyter sig de senare emot jord, som, i anseende till ein belägenhet, ej ingår i den allmänna planen för kolonisationen, Kolonierne kosta kronan årligen 28 millioner rubel. Byarne upphyggas af nytt virke, på en förut obebodd och regulier plan och likna stora baracker, ompgifna af parker och krydd-gårdar. — Snvörräta vägar gå ifrån den ena byn till den andra; och i alla