torarad. Ty det Dlliver, som man lall Kan lörsita ,
en omöjlighet att någonsin införa allmän flit, finna
allmän trohet, nitälskan och oväld, om icke en viss
rält för dessa höga dygder förvaras åt dem, hos hvil-
ka de finnas, utaf de män som skola pröfva dem,
uppmuntra dem, och sjelfve gifva föresyn till dem.
När man har Konel. Maj:ts Nådiga vilja så be-
stämdt förkunmnad, till och med att läsa, kan man då,
utan missbruk, tillämpa densamma på ett sådant sätt,
som i närvarande fall; eller vid uppsättande af Föi-
slaget till Lunda öch Kihbla skett? Inga andra än de,
som med Strengnäs Consistorium hafva lika svårt att
förstå Kongl. Maj:ts vilja, lära här gifva ett nekande
svar. Det kan icke längre vara ett obilligt anspråk
på hvar och cen, som skall pröfva andras insigter, att
han lärer sig bättre, än nu skett, först sjelf inse Kgl.
Maj:ts Nådiga vilja, samt om han det verkligen kav,
ställer sigz densamma till oföryriden underrättelse,
I stöd af Kongl. Maj:ts Nådiga Cirkulär-Bret af
d. 24 Jan. 1S:ir, kan eller bör man anse företrädes-
rätt vara en uteslutande rätt? Nej; ty den högre
lärdomen har viset ostridig företrädesrätt vid Pasto-
rater af första klassen, men, så framt den icke är
särdeles? utmärkt, uteslutar den icke en större
skicklighet och erfarenhet.
Kunde eller borde Lunda och Kihla anses såsom ett
Domprosteri eller ett af de större Pastorater i
Riket ,? hvilka enligt Kongl. Maj:ts Nådiga vilja
skola förses med sådane män, som för serdeles fuäv-
dom och skicklighet gjort sig i det allmänna kände?
Nej: alldenstund Lunda och Kibla både före, vid
och efter Förslagets uppsättande hörer till andra
klassen, så kunde lärdomens företrädesrätt på det-
samma äga mgen tillämpning, och Pastoralvården
der icke anses för en sådan högre syssla, inom hyvil-
ken jemngod och försvarlig skicklighet ej förslår för
göromålen, och som dessutom icke är utmärkt hvar-
ken af stort ansednde eller synnerliga fördelar;
for 1hy borde Förslaget till detta Pastorat (enl, Kgl.
Brefyct at d. 21 Aug. 1756 4S 9, 10) uppsätlas en-
dast efter tjensteårs-beräkning.
Kan Tucologix Kandidat-Examen och ett cum laude
approbatur i Pastoral-Examen gälla såsom jatyg på
den af Ko Mit åsyftade vidsträckta lärdom eHer för-
värfvade mennisko-kännedom, som till och med utun
öfning 1 Prästerliga förrättningar, gör dem som de-
samina undergått uteslutande berättigade till de
största Pastorgterne? Nej; alldenstund de ej kunna
anses såsom något mer än de första stegen på lär-
domens bana, så bevisa de icke att lärdomen blifvit
fortsatt till någon utmärkt grad, celler förenad med
erfarenhet, och äro derföre, enligt Nongl. Maj:ts ut-
tryckliga vilja, icke till nägon sådan rätt bebörige.
När det så förhåller sig, kan högre förtjenst ute-
slutas ar högre skicklighet, eller dessa vara utom jeny-
förelse med hvarandra vid förslags uppsättande till
första, och mycket mindre vid andra klassens
Pastoraler, eller kan den förra vara oberättigad till
rum a Förslag tll båda klassernas Pastorater, när
den sednare derigenom icke uteslutes? Nej; emedan
Kovgl. Maj:ts Nådiga vilja är, alt den enas större
lärdom och den andras använda möda och förvärfva-
de skicklighet i tjensten mot hvarandra skola vägas,
samt att den enas arbete och erfarenhet skall jemfö-
ras med den andras större beläisenhet, så att den för-
res nyttiga möda och besvår lika väl som den sed-
nares berömkliga Hit vch lärdom, få bereda dess för-
ljenust och lycka.
Kunde ceiler borde då, enligt dessa Kongl. Maj:ts
Näådiga Föreskrifter, Kyrkoherden Rolgns och vy. Kon-
trakts-Prosten Ekströms insigter anses sådana, att de
icke kunde föreslås till Förslag till Lunda och Kihla?
Nej; ty, enl. ofvan anförda Kongl. Maj:ts Näådiga
vilja, skulle deras insigter och erfarenhet jemföras
med de avdras större skicklighet, imen ingalunda af
densamma uteslutas; och vidare om man också anta-
ger att Theologie Kandidat-Examen, och ett cum
laude approbatur i Pastoral-Examen gifva en full-
makt på den af Kongl. Maj:t med synnerlig Nåd
nämnda särdeles utmärkta och vidsträckta lärdomen ?)
?) Alt ecnom förhoppningar på belöning upmnntrsa
skickligheten är ett ganska nödvändigt och riktigt
förfarande Tv då naåvot värde cöttes nå donceme-