så måste här med ograduerad förstås den,
som icke är Theologige Licentiat, ty endast
denne kan sägas hafva tagit Theologiska Fa-
kultetens grad och derföre få åberopa före-
trädesrätt; och med högre Theologisk lärdorg
kan väl då, utom Theologiz Licentiat-Exa-
men, ingalunda förstås något annat än ett
högre Pastoral-Examens betyg näml. in The-
ologicis. När dertill kommer, att man kar
erhålla Förslag till 1i:sta Klassens Pastorat
genom och för endast Pastoral-Examen, utan
både den Philosophiska graden och Tbeolo-
gig Kandidat-Examen, så följer, att dessa
Examina och de dem åtföljande prerogativer
äro, inför ett GConsistorium Ecclesiasticum,
den förra, eller Pastoral-Examen, underordna-
de. Alltså och vidare, emedan ämnet för en
Disputation vid Prästmöte är och enligt lag
skall vara rent Theologiskt, så kan en af
Philosophiska Faculteten meddelad jus supe-
rioris Cathedre på intet vis der gälla mer än
Pastoral-Examen , hvadan följer, att Consisto-
rium, om det vill handla consequent, behöf-
ver i underdånighet anhålla om den besagda
jus lika väl för Theologig Kandidaten och
Philosophie Magistern, som för den ogradue-
rade , för att här tala med H:r Lektor Ram-
ström. Af nedanstående möjligen inträffade
och äfven inträffande fall upplyses man snart
om rättvisan häraf.
En ograduerad, som tagit Pastoral-Exames,
har i densamma erhållit t. ex. laudatur, eller
cum laude approbatur; en Fheologie Kandi-
dat eller Philosophiz Magister har i sin tag-
na Pastoral-Examen fått approbatur: då wilt
Strengnäs GConsistorium i och för Presidium
på Prästmöte godvilligt medgifva och erkänna
den sednares jus superioris Cathedre, men anser
sig ej med godt samvete kunna uraktlåta i
underdånighet anhålla om besagde Jus för den
ograduerade eller för den bögre Theologiska
lärdomen. Ett sådant förfarande, har detic-
ke ett visst utseende af ett antagande utaf den
oriimligheten, att det hela kan vara mindre
än eller lika stort med sin del?
Vidare vill Gonsistorium i underdånighe
anhålla om denna jus för den redan befull-
mäktigade Pastorn! Vore det icke förnufti-
gare att i underdånighet anhålla om densam-
ma innan han befullmägtigades, eller ännu
mer innan han ansågs competent till förslaget,
alldenstund denna jus superioris Cathedra är,
enligt Consistorii åsigt, en conditio sine qua
alft Presidium på Prästmöte för detsamma är
otänkbart. Ty se, om den af Consistorium be-
fullmägtigade Pastorn, sjelf icke vill hafveå
den der härliga jus superioris Cathedre eller,
hvad ännu ohje!pligare vore, Kongl. Maj:t ic-
ke fann för godt att förunna nådigt bifall åt
Consistorii underdånviga anhållar derom — hvar
står då Strengnäs Consistorium med sitt jas,
sin2 pröesides och sina prästmöten? Vi vilja
försöka utvisa den labyrinth i hvilken Con-
sistorium letat sig in, men ur hvilken det af
sin egen kraft väl aldrig återkommer,
En möjlighet är det näml, 3:ne ograduerade
i följd af högre Theologisk lärdom från för-
skag utestängt en Theologize kandidat eller Philoso-
shie Mavister. Den af de då föreslagne som erbåller