vorde då Förslaget till Lunda och Kihla ått detta utseende; men Herr Lektor Ramtröm, som försökt denna tillämpning, bar vevisat, att han icke fattat dess rätta mening; y han tycks med företrädesrätt förstå utelutande rätt; liksom Lektor Labng och Proten Rosca kunde, i kraft af deras högre Tbeologiska lärdom, från förslaget utesluta lla andra, eller som de på förslaget jemte ig icke kunda tåla någon, som ej var så ärd som de. Men kan företrädesrätt komna i fråga, om man icke antingen öppet, eler tacite medgifver att en annan, men unlerordnad rätt finnes? Kan företrädesrätt beropas om ingen annans rätt vill göra sig nera gällande ? Eller vill Lektor Ramström erömma sig af sin företrädesrätt, der ingev ill göra eller gör Herr Lektorn företrädet tridigt? På samma grund som Herr Lekorn nu tagit saken, hade han ju lika väl unnat ropa på företrädesrätt om t. ex. Lekor Lahng varit den ende Sökande. Att det Kongl, Brefvet här icke kunde eler bordt tillämpas, följer otvunget deraf, att et har afseende på förslags upprättande till astorater etdast af första Klassen, och enigt hvad vi ofvan handgripligt nog bevisat, unde eller borde Lunda och Kihla icke nses annorlunda än såsom ännu varande af ndra Klassen, Således ägde skickligheten nsam der ingen företrädesrätt framför tjenteåren. 3:0 Cleri Synodalis bifall till skyldigheten ör Innehafvarne af första Klassens Pastoraer att presidera på Prästmöten, utgör för I:r Lektor Ramströms Concelusion den tredje alt egna prxmissen. Först, hvad vill det säa, att Biskoppen framställt en proposition, om girfvit anledning tillett sådant bifall, och ör det andra, hvad betyder sjelfva bifallet? ur Biskopens mening den att af Clerus tå n försäkran om dess laglydnad, och Cleri vifall att anse som ett sådant medgifvande? ller äro bådas åtgärder att betrakta såsom genmägtiga förändringar af beskrefven och innu till allmän efterlefnad af Prästerskapet ällande Lag och författning? Eller var det lott en af en skicklig hand gjord förgyllning, om genom propositionen skulle öfver hela mnet utbredas, på det den föreslagna Pastoaternas Klassifikation skulle få ett antagkhigae utseende? Man har ganska svårt att betämma hvilketdera af dessa bör antagas, ty, nligt ännu gällande Lag, har Biskoppen oestridlig och oinskränkt rättighet, att till reses på Prästmöte utnämna hvilken Pastor om hälst, ban må nu vara Innehafvare af örsta, andra ellev tredje Klassens Pastorat, ;åledes var Biskoppens betiovgade rättighet och uleri bifallna skyldigheter fallkomligen öfrerflödiga och ett helt och hållet nonsens, en roposition och ett bifall, som båda äro utan nening och bägge betyda precist lika mycet, det vill här säga — intet. Vidare utbreder sig H:r Lektorn om den välsignade jus superioris Cathedre, liksom irån densamma all lärdoms sken och företrälesrätt skulle komma. Herr Ecktorn säger: