vorde då Förslaget till Lunda och Kihla
ått detta utseende; men Herr Lektor Ram-
tröm, som försökt denna tillämpning, bar
vevisat, att han icke fattat dess rätta mening;
y han tycks med företrädesrätt förstå ute-
lutande rätt; liksom Lektor Labng och Pro-
ten Rosca kunde, i kraft af deras högre
Tbeologiska lärdom, från förslaget utesluta
lla andra, eller som de på förslaget jemte
ig icke kunda tåla någon, som ej var så
ärd som de. Men kan företrädesrätt kom-
na i fråga, om man icke antingen öppet, el-
er tacite medgifver att en annan, men un-
lerordnad rätt finnes? Kan företrädesrätt
beropas om ingen annans rätt vill göra sig
nera gällande ? Eller vill Lektor Ramström
erömma sig af sin företrädesrätt, der ingev
ill göra eller gör Herr Lektorn företrädet
tridigt? På samma grund som Herr Lek-
orn nu tagit saken, hade han ju lika väl
unnat ropa på företrädesrätt om t. ex. Lek-
or Lahng varit den ende Sökande.
Att det Kongl, Brefvet här icke kunde el-
er bordt tillämpas, följer otvunget deraf, att
et har afseende på förslags upprättande till
astorater etdast af första Klassen, och en-
igt hvad vi ofvan handgripligt nog bevisat,
unde eller borde Lunda och Kihla icke
nses annorlunda än såsom ännu varande af
ndra Klassen, Således ägde skickligheten
nsam der ingen företrädesrätt framför tjen-
teåren.
3:0 Cleri Synodalis bifall till skyldigheten
ör Innehafvarne af första Klassens Pastora-
er att presidera på Prästmöten, utgör för
I:r Lektor Ramströms Concelusion den tredje
alt egna prxmissen. Först, hvad vill det sä-
a, att Biskoppen framställt en proposition,
om girfvit anledning tillett sådant bifall, och
ör det andra, hvad betyder sjelfva bifallet?
ur Biskopens mening den att af Clerus tå
n försäkran om dess laglydnad, och Cleri
vifall att anse som ett sådant medgifvande?
ller äro bådas åtgärder att betrakta såsom
genmägtiga förändringar af beskrefven och
innu till allmän efterlefnad af Prästerskapet
ällande Lag och författning? Eller var det
lott en af en skicklig hand gjord förgyllning,
om genom propositionen skulle öfver hela
mnet utbredas, på det den föreslagna Pasto-
aternas Klassifikation skulle få ett antagkhiga-
e utseende? Man har ganska svårt att be-
tämma hvilketdera af dessa bör antagas, ty,
nligt ännu gällande Lag, har Biskoppen o-
estridlig och oinskränkt rättighet, att till
reses på Prästmöte utnämna hvilken Pastor
om hälst, ban må nu vara Innehafvare af
örsta, andra ellev tredje Klassens Pastorat,
;åledes var Biskoppens betiovgade rättighet och
uleri bifallna skyldigheter fallkomligen öf-
rerflödiga och ett helt och hållet nonsens, en
roposition och ett bifall, som båda äro utan
nening och bägge betyda precist lika myc-
et, det vill här säga — intet.
Vidare utbreder sig H:r Lektorn om den
välsignade jus superioris Cathedre, liksom i-
rån densamma all lärdoms sken och företrä-
lesrätt skulle komma. Herr Ecktorn säger: