eljest dertill berättigade, och det, pågrund ar
Cleri Synodalis beslut, att Lunda icke Kihla
skulle föreslås till uppflyttning ur aitdta till
första Klassen, taget såsom stadfästadt, ock;
såsom straxt gällande lag; men hvad hindrar
väl Consistorium, att, en annan gång, nemli-
gen när det finner det så tjenligt, i förslag
till ett äfven till uppflyttning nu föreslaget
Pasto:at uppföra en eller tvänne lika med
Kyrkoherden Rolen qvalificerade Sökande, på
den grund, att Cleri Synodalis beslut om en
bättre Pastoraternes Klassifikation icke ännu
vunnit den Nådiga stadfästelsen? Det sednare
förfarandet hade för sig åtminstone ett större
utseende af rättvisa och lagenlighet, än det
förra. En sådan supposition vinner ock styrka
genom samma Consistorii Ledamöters förfaran-
de, då de tvänne gånger förut ansett Sökande
till Regala Pastorat af första Klassen, berät-
tigade förslag, ehuru de varit försedde med
icke högre betyg än approbatur, det vill sä-
ga, med samma betyg, som nu var otillräck-
ligt för Kyrkoherden Rolgn, att vinna rum
på förslag till ett Pastorat, som ännu de jure
hörde till andra Klassen,
Dessutom har man verkligen svårt, att fö-
reställa sig, att det var Cleri Synodalis me-
ning, att åt detta beslut äfven en gång hug-
nadt med Nådig stadfästelse, någon retroactiv
verkan skulle tilläggas, så att de, som under
hittills gällande förhållanden presterat sådane
prestanda, som gifvit dem rättighet, att ad-
spirera rum å förslag till de nu till uppflytt-
ning föreslagna Pastoraterne, derigenom skul-
le utestänga sig sjelfve, och således nu från-
känva sig den skicklighet de i yngre åren, af
ett då varande Consistorium tilldömdes, för
förvärfvade, deremot då svarande kunskaper;
hvilken skicklighet de sedan beständigt ckat,
geuom kanske mångårig öfning i det Prester-
liga kallet, hvilken i sådant fall torde vara
förr värd uppmuntran än ett litet högre be-
tyg hos den, som egnat sin tid åt andra makt-
påliggande värf, men icke egentligen åt För-
samlingens tjenst. Att i Synodal-Protokollet
bordt inflyta några ord, som tillkännagifvit
rätta meningen, synes ej vara någon obillig
fordran. Men vär hbärutinnan saknas allt
stadgande, så tycks det, att Consistorium icke
bordt tillämpa beslutet så som skulle det äga
retroaktiv verkan; ty Consistorium kan väl
icke, såsom moralprincip antaga den satsen,
att allt är lofgifvet, som expressis verbis ic-
ke är förbjudet.
Onekeligt är, att Clerus Synodalis handlat
icke nog försiatigt, så val i frågan om Pasto-
raternas Klassifikation, som derigenom, att in-
genting stadgades om beslutet skulle hafva
retroaktiv verkan eller ej; att Clerus inom
ordagrannt beskrefoe gränsor ej inskränkte
Consistorii makt i tillämpningen af sitt beslut,
var visserligen en obetänksamhet, som Clerus
kanske redan fått skäl att ångra, men — för
sent. Dock, som dessa misstag troligen härrör-
de af ovana vid Prestmöten, och af brist på
en finare takt, än den, som erfordras i Soc-
kenstämmor, så har man anledning att för-
moda, det Clerus nu fått ögonen öppnade,
a Fu sr mr NA An AR