motstånd pa alla punkter at landet, och derj:mte, bland den befolkning, som varit den mest tillgifna, utsått frön tll irritation och oordning. Hvad administrationers personal angår, så var det ej svårt, att sedan den regering gått under, vid hvilken så många enskilde intressen voro fästade, veta hvar man hade fienderne till den nya sakernas ordning. Regeringen, missledd af förderfliga läror och orättvisa fördomar, har endast sett fiender i dem, som ville gifva den en fast grundval. En medlem af oppositionen ville utröna, huruvida Frankrikes styrelse på allvar ville dela Frankrikes öden med afseende på Julirevolutionen. Bricquevilleska förslaget (rörande de förjagade Bourbonerne) förekom vid kamrarnes sista sammmänträde, efter att året förut hafva misslyckats i sitt bemödande, att vinna tillbörlig uppmärksamhet. Detta förslag innebar likasom aningen om det djerfva kontrarevolutions-försök, som nyligen blifvit utfördt, och hvars hela sammanhang redan då, om vi få tro officiella uppgifter, var styrelsen bekant. Vid detta tillfälle såg man likväl det ministeriella partiet förena alla sina bemödanden, alt tillintetgöra grund-iden till detta förslag, och till och med, sedan kamrarnes votum utfallit till fördel för det sålunda stympade förslaget, har en besynnerlig motvilja uppehållit sanktionen, likasom skulle detta oförklarliga dröjsmål vara ärvadt, att betyda en tigande protest, som i alla förekommande händelser kunde förebäras till ursägt. Detta konsiderations-system äfventyrar Frankrikes inre lugn, och förleder mindre fasta sinnen att misstro en styrelse, som icke ens är söker på sig sjelf, Kamrarnes senaste sammanträde tycktes framförallt egnadt åt uppfyllandet af de löften, som innefattas i Chartan. Kamrarne skulle ordna municipal-makten i alla dess delar, stadga öfver ministrarnes ansvarighet ä och öfver alla Embetsmäns, besluta om folk-skolorne och den fria undervisningen. Vi yrkade nitiskt på uppfyllandet af alla dessa löften. Vi fordrade ett municipal-system, som icke längre centraliserade alla små localangelagenheter, som förenklade de större, uthredde öfver allt det politiska lifvets elementer och gaf stadsmannarätt åt så stort antal medborgare som möjligt. Utan tvifvel är ock en stortänkt organisation af departementer och communer det mest verksamma medel att sprida styrka, allmän ordning och materielt välstånd. Lagförslag aftvungos, så att säga, ministeren af opinionens högt uttalade yrkanden; men deras verkan neutraliserades i Kamaren af en i hemlighet verkande kraft, och uppskof på obestämd tid tillintetgjorde dem slutligen aldeles, Sådana hafva våra önskninger visat sig i afseende på den inre politiken; de hafva varit förgäfves. I Frankrikes förhållanden till utrikes makter hade vi svurit 1799 års fana; denna ed innefattade: inga ärelystnadseller eröfringskrig, men fullkomligt inre oberoende af allt främmande inflytande. Med rodnande kinder a Pp mo: Aana oåKnver under cecsionens lonn