sormalte ändamål. Ma vi foöljakteligen, allt hvad vi förmå, sprida och uppmuntra föresatser, att upphöra med tillverkningen och handeln med denna vara, derpå vinsten är en I lodspenning, för hvilken medmenniskors timliga cch eviga välfärd går till salu. Låtom eg. hoppas, att den tid varder kommande, då en dylik vinst betraktas såsom den sämsta al all industri; och då allmänna tänkesättet utpekar och straffar hvar och en som lånar sig deråt. För detta stora syftemål måste vi hufvudsakligen hoppas på Regeringens omsorger. Vi äro skyldige att uttrycka vår innerligaste erkänsla för de mått och steg, vår ädle och vise konung redan anbefallt till nykterhetens befrämjande. De utgångne Kongl. Cirkulären till Civila och Ecclesiastika auctoriteter öfver hela landet, äfvensom de serskilta författningarne medelst indragning afsådane näringsställen i hufvudstaden, där bränvin föräljes, samt inrättande a! andra, hvarest detta icke får ske m. fl. dylika åtgärder, äro bevis, så väl på den synpunkt, hvarur Konungen betraktar denna angelägenhet, som ock på den uppmärksamhet hvarmed han följer vårt arbete. Låtom oss derföre, såväl direct som indirect, så väl i enskildt väg, som offenteligen, när tillfället yppas, för Konungen och Hans Rådgifvare framböra vår på nitälskan för samhällets och morälistetens högsta intressen, grundade önskan, att bränvinsbränningen, hvars onytta för Ladugårdsskötseln numera jemväl börjar blifva tämmeligen ållmönt erkänd, måtte i möjligaste måtto inskränkas, om än ett ovilkorligt förbud icke skulle få allt framgent fortfara. Min enskilda öfvertygelse om vigten af dessa practiska medels användande, samt faran för värt nyligen gjorda utsädes fortkomst, derest tillgången och priset på den förföriska varan återvänder till samma förhållande hvaraf Nykterhetsföreningarne framkallades, har föranledt dessa betraktelser, hvilka eljest icke hafva enspråk på någon nppmärksamhet. Derefter upplästes några stycken af ett bref från en berömd Läkare i Hernösand, hvilket, på det mest tillfredsställande sätt, visade ej mindre huru Nykterhetsföreningens grundsatser der på orten gripa omkring sig, ån deras inflytande på helsotillståndet såväl i allmänhet som enskildt. Slutligen upplästes ett bref af den aktningsvärde Prosten Magnus Bruzelius uti Löderup i Skåne, hvilket visade det fördelaktiga inflytande, som bortläggandet af Bränvinets bruk vid måltiderne haft på hans och hans Brors Pastorns i Ottorp helsa, med tillkännagifvande, att han länge väntat på en vink ifrån Consistorium i Lund till utbredande af Nykterhetsföreningens menniskovänliga grundsatser; men änskönt den väntade uppmaningen från Consist. uteblifvit, wille han dock sjelfmant angripa saken och inom den krets, der han var satt att verka, utbreda så mycket af detta, som allt annat verkligt godt han kunde. Sammankomsten slutades med upmaning till vederbörande, att tekna sina namn i föreninoens Matrikel. —