MM ICE VER JA Ne TEL AE tl NR ha Ule il va
man måste melytfva är att de med exempla-
risk enighet och subutdination arbeta för sitt
mål.
Det är klart att deras bemödanden skulle
hafva vigtisa resoltater, då de betalla öfver
staternas materiella krafter, hafva styrelsen ölver
folken i sma händer, samt dispoocera hela di-
plomatiken med dess tusenfaldiga ränker, Men
detta lörbaud emout folkens frinet väckte ock
dessa till appmärksimact Alltsedan den tHe-
hsa Alliansen omtla tes, riktade nitionerna
msstrogna blickar pismna styrelser. Förut sågo
Furswaroe profaf ullsitvenhet och förtroende;
nu flalar man blott derom. Man ser öfverallt
en orolig spänning emellan folken och Kuvun-
sarne, elt doldt agg och den änzgsligas:e vak-
sanhbet på folkens sila, som med oro och
misstroende betrakta varje steg af siva re:
g uter, likason de vore finder, Förut
oliulde sig folken öfver sina monarcrkers förbund
med utländska magter; vu se de sådant med
inörka aningar. Hvem hörde icke de hbesyn-
nerliga och nästan förbittrade rykten, hvar-
till en uvg farstes resa Ät Petersburg för ett
par är sedan gålvo anledning; och hvem vel
icke att Ladvig Filip förlorade hela återsto-
den af sin pop raritet, sedan det blef bekant
alt han to utländska mister till råds öfver
Frankrikes politiska system?
Dev är Furstarne sjelfves som framkalla!
misstroendet och rethgheten hos folken, di
de ingingo ett mägtigt och hotande förbun!
mot friheten, Det är de sjlfva som manat
fram den vastlösa kamp, som snart spridt sig
kring hela verldsdelen. På ena sidan ser min
de masgtesande med eniga, tätt slutna och väl
ordnade krafter; på andra sidan folken, utan
jörb iod sins emellan, utan armeer, och utan
införare — blott sökande sin styrka i den
il sänna rättskänslan, upplysningen och kär-
leken för friheten. Det är mark värdigt att sr,
haru dessa immateriella krafter vunvit den
ena segera efter den andra öfver bajonelternas
herrar.
Hara val ansåg icke det Höga Förbundet
sig halva tyzlat folken, då det hade restaure-
rat Bourbonerne, ställt: de mindre länderna
ander de störrves inspektion, förstört konstitlu-
tionen i Spanien, förenat Nederland med tlol-
lind, m. m2 — Som man mest fruktade för
Frankrikes retliga frihetskänsla och ungdomli-
sa eoergi, skulle detta land isyonerhet tyg-
as. Till detta ändamål användes till en del
less egen regent. Dersäst skulle Spanien ut-
göra ett slags motvigt, och isynonerhet lofvade
nan sig mycket af den orezselbandna gränsen
på Rheasidan. De absoluta hofven upphbygg-
de de Belgiska fästningarne på egen bekostnad
amt ställde dem under inspektion af sin pen-
sionår, Wellington. Nederländerna, Rehnska
B jera, m. fl trakter inskjöto såsom kilar 1
Frankrike, för alt bana öppen och beqvämlig
väg för ea ny invasion, när händelserua det
iordrvades.
Men huru fruktlösa blefvo icke dessa be-
räkningar? Frankrike förjigade sia Tyrann,