MM ICE VER JA Ne TEL AE tl NR ha Ule il va man måste melytfva är att de med exemplarisk enighet och subutdination arbeta för sitt mål. Det är klart att deras bemödanden skulle hafva vigtisa resoltater, då de betalla öfver staternas materiella krafter, hafva styrelsen ölver folken i sma händer, samt dispoocera hela diplomatiken med dess tusenfaldiga ränker, Men detta lörbaud emout folkens frinet väckte ock dessa till appmärksimact Alltsedan den tHehsa Alliansen omtla tes, riktade nitionerna msstrogna blickar pismna styrelser. Förut sågo Furswaroe profaf ullsitvenhet och förtroende; nu flalar man blott derom. Man ser öfverallt en orolig spänning emellan folken och Kuvunsarne, elt doldt agg och den änzgsligas:e vaksanhbet på folkens sila, som med oro och misstroende betrakta varje steg af siva re: g uter, likason de vore finder, Förut oliulde sig folken öfver sina monarcrkers förbund med utländska magter; vu se de sådant med inörka aningar. Hvem hörde icke de hbesynnerliga och nästan förbittrade rykten, hvartill en uvg farstes resa Ät Petersburg för ett par är sedan gålvo anledning; och hvem vel icke att Ladvig Filip förlorade hela återstoden af sin pop raritet, sedan det blef bekant alt han to utländska mister till råds öfver Frankrikes politiska system? Dev är Furstarne sjelfves som framkalla! misstroendet och rethgheten hos folken, di de ingingo ett mägtigt och hotande förbun! mot friheten, Det är de sjlfva som manat fram den vastlösa kamp, som snart spridt sig kring hela verldsdelen. På ena sidan ser min de masgtesande med eniga, tätt slutna och väl ordnade krafter; på andra sidan folken, utan jörb iod sins emellan, utan armeer, och utan införare — blott sökande sin styrka i den il sänna rättskänslan, upplysningen och kärleken för friheten. Det är mark värdigt att sr, haru dessa immateriella krafter vunvit den ena segera efter den andra öfver bajonelternas herrar. Hara val ansåg icke det Höga Förbundet sig halva tyzlat folken, då det hade restaurerat Bourbonerne, ställt: de mindre länderna ander de störrves inspektion, förstört konstitlutionen i Spanien, förenat Nederland med tlollind, m. m2 — Som man mest fruktade för Frankrikes retliga frihetskänsla och ungdomlisa eoergi, skulle detta land isyonerhet tygas. Till detta ändamål användes till en del less egen regent. Dersäst skulle Spanien utgöra ett slags motvigt, och isynonerhet lofvade nan sig mycket af den orezselbandna gränsen på Rheasidan. De absoluta hofven upphbyggde de Belgiska fästningarne på egen bekostnad amt ställde dem under inspektion af sin pensionår, Wellington. Nederländerna, Rehnska B jera, m. fl trakter inskjöto såsom kilar 1 Frankrike, för alt bana öppen och beqvämlig väg för ea ny invasion, när händelserua det iordrvades. Men huru fruktlösa blefvo icke dessa beräkningar? Frankrike förjigade sia Tyrann,