RAR Å oo CSA RP SER SAS NS VV Het AG ad
Kamarens vagnar, gick ett detachement af
Nationalgardet till häst.
Processionen, som lemnade kyrkan kl. 2, hann
ej förr ån klockan 35 till Pater La Chaises
Kyrkogård. Den var uppfylld af folket långt
innan tåget anlände och det var med möda
man förmådde bana väg för processionen, En
otalig massa åskådare beklädde dessutom alla
gator, Revolutionstorget och Tuilleriepalatsets
terrasser dem tåget passerade.
Sedan kistan blifvit. nedsatt på trappstegen
till Grafchoret, framträdde de Herrar, som
hvar efter annan ämnade egna några minnes-
ord åt den aflidne Statsmannen. Desse voro
Hertigen af Choiseul, Deputeraderne Bran-
ger, Boyer Collard, Dupin d. ä., Bignon,
båda bröderne Delessert samt Herr Samson
Davillier.
Efter talens slut, salutervades af artilleriet
och ur handgevären) med tredubbla salfvor.
Kistan nedsattes vid altaret; dörrarne till Ca-
pellet tillstängdes och slägtingarne ensamt
qvarstannade der. Det öfriga tåget återvände
till midten af hufvudstaden, der det smånin-
gom i all stillbet skingrades. Ingen enda o-
ordning föreföll under hela dagen,
Le Temps uppräknar namnen på de depu-
terade som deltogo i ceremonien. Deras an-
tal är 72, och anmärkningsvärdt är att bland
dem igenvfinnes (om man undantar La Fayette
som var beslägtad med Peårier) ej ett enda
namn tillhörande de utmärktare oppositions-
männen, mer än Bignons,
Bland de vid grafven hållne tal hav Herr
Bignons synts oss mest intressant; mindre väl-
taligt måhända än Royer Collerds lider det
icke af samma panegyriska öfverdrift som den
stora philosophens. Royer Collard var alltid
vän af den förjagade Bourbonska dynastin, e-
huru han öppet och kraftfullt uppreste sig
mot dess laster och brott. Han älskade ej Ju-
Hrevolutionen och han har trott sig göra Pe-
rier en stor heder, då kan vid hans graf för-
klarade att han icke gjorde det heller. Det-
1a förvända pris åt den, som redan den 27
Juli 1830 församlade Deputerade Kamarens
ledamöter hos sig och, innan Hötel de Ville
ännu definitivt var i folkets händer, förklara--
de sig för detsamma, som till grafven följdes
af Julikorsets decoration, och som stålt i spet-
sen för en uv Julirevolutionen utgången sty-
.relse — allt detta jemte den doctrinära anda,
som genomgått hela talet, gjorde det temligen
likgiltigt för de åhörande och tvifvelsutan
skulle detta äfven vara fallet med våra läsare.
Herr Bignon deremot representerade vid detta
tillfälle oppositionen, och det är från en af
Påriers utmärktaste motståndare, som det all-
tid blir märkvärdigast att höra ett lofoffer åt
hans minne. Talet lyder så:
Äfven du Perier, som. medelåldrens styrka
ännu lofvade en lång lefnad, du kommer, i
Constants och Chauvelins spår, att förena dig
med dina bröder, bröder i femton års ära och
strider. Mindre lyckliga än du vore Manuel,
Foy, och dessa andra pelare i vår gamla op-
position. — Döden, den afundsamma döden,