RAR Å oo CSA RP SER SAS NS VV Het AG ad Kamarens vagnar, gick ett detachement af Nationalgardet till häst. Processionen, som lemnade kyrkan kl. 2, hann ej förr ån klockan 35 till Pater La Chaises Kyrkogård. Den var uppfylld af folket långt innan tåget anlände och det var med möda man förmådde bana väg för processionen, En otalig massa åskådare beklädde dessutom alla gator, Revolutionstorget och Tuilleriepalatsets terrasser dem tåget passerade. Sedan kistan blifvit. nedsatt på trappstegen till Grafchoret, framträdde de Herrar, som hvar efter annan ämnade egna några minnesord åt den aflidne Statsmannen. Desse voro Hertigen af Choiseul, Deputeraderne Branger, Boyer Collard, Dupin d. ä., Bignon, båda bröderne Delessert samt Herr Samson Davillier. Efter talens slut, salutervades af artilleriet och ur handgevären) med tredubbla salfvor. Kistan nedsattes vid altaret; dörrarne till Capellet tillstängdes och slägtingarne ensamt qvarstannade der. Det öfriga tåget återvände till midten af hufvudstaden, der det småningom i all stillbet skingrades. Ingen enda oordning föreföll under hela dagen, Le Temps uppräknar namnen på de deputerade som deltogo i ceremonien. Deras antal är 72, och anmärkningsvärdt är att bland dem igenvfinnes (om man undantar La Fayette som var beslägtad med Peårier) ej ett enda namn tillhörande de utmärktare oppositionsmännen, mer än Bignons, Bland de vid grafven hållne tal hav Herr Bignons synts oss mest intressant; mindre vältaligt måhända än Royer Collerds lider det icke af samma panegyriska öfverdrift som den stora philosophens. Royer Collard var alltid vän af den förjagade Bourbonska dynastin, ehuru han öppet och kraftfullt uppreste sig mot dess laster och brott. Han älskade ej JuHrevolutionen och han har trott sig göra Perier en stor heder, då kan vid hans graf förklarade att han icke gjorde det heller. Det1a förvända pris åt den, som redan den 27 Juli 1830 församlade Deputerade Kamarens ledamöter hos sig och, innan Hötel de Ville ännu definitivt var i folkets händer, förklara-de sig för detsamma, som till grafven följdes af Julikorsets decoration, och som stålt i spetsen för en uv Julirevolutionen utgången sty.relse — allt detta jemte den doctrinära anda, som genomgått hela talet, gjorde det temligen likgiltigt för de åhörande och tvifvelsutan skulle detta äfven vara fallet med våra läsare. Herr Bignon deremot representerade vid detta tillfälle oppositionen, och det är från en af Påriers utmärktaste motståndare, som det alltid blir märkvärdigast att höra ett lofoffer åt hans minne. Talet lyder så: Äfven du Perier, som. medelåldrens styrka ännu lofvade en lång lefnad, du kommer, i Constants och Chauvelins spår, att förena dig med dina bröder, bröder i femton års ära och strider. Mindre lyckliga än du vore Manuel, Foy, och dessa andra pelare i vår gamla opposition. — Döden, den afundsamma döden,