detta svar fogades den artiga frågan: Bchaga-
Herrn stiga in och öfvervara den? — Nybhe
ten frapperade, och anbudet antogs.
Fram uti ett långt rom på en upphöj
plats, der ock en talare-teibun var uppställd
salt en äldre man, som sades mig vara Inrätt.
ningens stiltare, och vid harpan spelte oci
sjtng en ps-lm, uti hvilken flere ål.ö:are in-
stamde; så svart den var förbi, uppsteg en
döfstum gosse till talare-tribunen, och med
hög andakt tecknade Eyndabekävnvelhen för si-
na bikar, som nedanför töllo på kräv, under
det alt den aldre mannen högt läste sammi
bön för och med de -blirde, samt öfrige bö-
rarde personer. — När detta var förbi, upp-
läste nämnde stift.re Dagens Evangelium,
hvillet han gaf en enkel men blar tolkning.
mid tillhörende upplysvingar och tillänmp-
ningar. Härpå uppträcde en vid Inräåttniv-
gen uppfostrad ung Lärare, som war döf-
stem, och förålasade med teckenspråket för
de döftumma, allt hvad Byssförut den slitre
hade, för de blinde och hörande, munteligen
föredravit. — Sedan detta teckentalet var för-
bi, slutades hela akten med böv, och cn psalnrs
vid harpan.
Öfverraskad af de besynnerliga känslor, som
första åsynen af en såden sällsam akt verkade
på mig, satte jag mig före att genast efte,
hemkomsten uppsätta denna händelse, i de:
tanka, att insända den till något allmänt blad
för att låta fere nygirige veta af en Guds-
tjenst, som sker bvarje söpdagslörmiddag kl.
XT, i de Döfstummas Institut på Kongl. Djur-
gårdenv, som är tillgänglig för alla menniskor
och som torde !emna lika mycken uppbygstl-
se och ämne till reflexioner, som roåugev oD-
nan. Viator.