detta svar fogades den artiga frågan: BchagaHerrn stiga in och öfvervara den? — Nybhe ten frapperade, och anbudet antogs. Fram uti ett långt rom på en upphöj plats, der ock en talare-teibun var uppställd salt en äldre man, som sades mig vara Inrätt. ningens stiltare, och vid harpan spelte oci sjtng en ps-lm, uti hvilken flere ål.ö:are instamde; så svart den var förbi, uppsteg en döfstum gosse till talare-tribunen, och med hög andakt tecknade Eyndabekävnvelhen för sina bikar, som nedanför töllo på kräv, under det alt den aldre mannen högt läste sammi bön för och med de -blirde, samt öfrige börarde personer. — När detta var förbi, uppläste nämnde stift.re Dagens Evangelium, hvillet han gaf en enkel men blar tolkning. mid tillhörende upplysvingar och tillänmpningar. Härpå uppträcde en vid Inräåttnivgen uppfostrad ung Lärare, som war döfstem, och förålasade med teckenspråket för de döftumma, allt hvad Byssförut den slitre hade, för de blinde och hörande, munteligen föredravit. — Sedan detta teckentalet var förbi, slutades hela akten med böv, och cn psalnrs vid harpan. Öfverraskad af de besynnerliga känslor, som första åsynen af en såden sällsam akt verkade på mig, satte jag mig före att genast efte, hemkomsten uppsätta denna händelse, i de: tanka, att insända den till något allmänt blad för att låta fere nygirige veta af en Gudstjenst, som sker bvarje söpdagslörmiddag kl. XT, i de Döfstummas Institut på Kongl. Djurgårdenv, som är tillgänglig för alla menniskor och som torde !emna lika mycken uppbygstlse och ämne till reflexioner, som roåugev oDnan. Viator.