(Insändt.) Några ord om Reformen i England. Samma Frihets-sinne, samma behof af förbättring i samhälls-orgavismen, som uppenbarat sig i Förenta Staternes lösslitning från England, i Franska revolutionen 1789 och 1830, i Polactarnes frihetskamp m, fl., är det äfven ru som söker skaffa sig luft i den stora strid, som upprör och skakar det rika, mäktiga och upplysta England. Det kommer snart rog att v sa sig om tids-andan är fullfjedrad och vågar sig ur boet för att pröfva sina vingar, eliter om hon ännn är för svag uch faller till marken för att af den Heliga Alliavcen blifva medlidsamt upptagen, vivgklipt, och hållen i bur. Det är ett stort och sublimt skådespel att se ev Nalion, isolerad till sin beligenhet och således icke fruktande någon inverkan af främmade Stater, resa sig i massa för att äter fordra sina genom missbruk förlorade rättigheter. Nar då denna nattoo huanvit langre på civilisationens och enltarens bana än något föregrende tolkslag af hvilket historien bibehållit tvienet. åt oss; så stesras deraf intretset lör denna stora angelsgenhet. En, Comitd sattes i England 1820 för att utreda bvilka platser so: körode indragas, hvilka hespasingar som skulle kunna verkställas. Sedan denna comittE vidt och bredt utlitit sig, och ganska systematiskt upekat ex mänsd missbruk, blef en Kaktmästare och ett par Särifvare Indragnae, men nästan alla andra löver ökades, missbruken finvo forifara. och med Staicus medel slösades värre än förul. Det är kändt alt Afinistrarne i Boglaind dispenera mer ån 4 millioner Pavd sterlings inkomster, som tnillyta de öfver hela Biket spidda nppbördscomnmssarierne, och dessa LG pial er. liluglur mer ndels garlamwenis-lelamö