(Insändt.)
Några ord om Reformen i England.
Samma Frihets-sinne, samma behof af för-
bättring i samhälls-orgavismen, som uppenba-
rat sig i Förenta Staternes lösslitning från Eng-
land, i Franska revolutionen 1789 och 1830,
i Polactarnes frihetskamp m, fl., är det äfven
ru som söker skaffa sig luft i den stora strid,
som upprör och skakar det rika, mäktiga och
upplysta England. Det kommer snart rog att
v sa sig om tids-andan är fullfjedrad och vå-
gar sig ur boet för att pröfva sina vingar,
eliter om hon ännn är för svag uch faller till
marken för att af den Heliga Alliavcen blifva
medlidsamt upptagen, vivgklipt, och hållen
i bur.
Det är ett stort och sublimt skådespel att
se ev Nalion, isolerad till sin beligenhet och
således icke fruktande någon inverkan af främ-
made Stater, resa sig i massa för att äter for-
dra sina genom missbruk förlorade rättigheter.
Nar då denna nattoo huanvit langre på civi-
lisationens och enltarens bana än något före-
grende tolkslag af hvilket historien bibehållit
tvienet. åt oss; så stesras deraf intretset lör
denna stora angelsgenhet.
En, Comitd sattes i England 1820 för att
utreda bvilka platser so: körode indragas,
hvilka hespasingar som skulle kunna verk-
ställas. Sedan denna comittE vidt och bredt
utlitit sig, och ganska systematiskt upekat
ex mänsd missbruk, blef en Kaktmästare och
ett par Särifvare Indragnae, men nästan alla
andra löver ökades, missbruken finvo forifara.
och med Staicus medel slösades värre än förul.
Det är kändt alt Afinistrarne i Boglaind dis-
penera mer ån 4 millioner Pavd sterlings in-
komster, som tnillyta de öfver hela Biket
spidda nppbördscomnmssarierne, och dessa
LG
pial er. liluglur mer ndels garlamwenis-lelamö-