har rödt hår, att jag ledsnar ut mig här: jag
vill tillbaka till min son.
Telegr. i Paris: Det är icke mer någon tvif-
vel, det är Hertiginnan de Berry. Bed henne
genast om förlåtelse för allt besvär Ni gjort
henne; försäkra henne, att man icke velat be-
mäktiga sig hennes person. och att hennes egen
säkerhet fordrar att hon aflägsnas från Fran-
ska jorden.
Telegr. i Toulon. Käringen blir rasande;
hon säger, att hon icke vill veta af några
förmaningarz; att hon tänker gå hvart hon
behagar, och att man för det första skall
föra heone till Gorsika, der hon nog vet.
hvad parti hon skall taga.
Telegr. i Parvis. Lyd då detta och för hen-
ne Lill Corsika, men sätt hela henves svit i
fängelse, ty den skall plikta för henne.
Härefter gör National följande avmäsknin-
gar:
Hertiginnan har afseglat till Corsika, vörd-
nadsfuilt konvoyerad af ångfartyget Sphinx.
När hon väl kommit dit, äv det ieke mer
Hewtiginnan af Berry. Tlvem ar det då? Vi
lefva dock icke i metamorfasernas tider. E-
medlertid vet Regeriogen ingenting. Publiken
har bättre reda på saken: den minnes väl hvad
som blifvit sagdt ifrån första dagen. Andra
dagen lästes i Moanilören, att ordres blifvit
gifna alt omedelbart transportera Hertiginnan
till Holyrood. Tredje dagen var man icke me-
ra öfvertygad att det var Hertiginnan. Fje-
de dagen, hvilken lycklig upptäckt! Nu vir
det alls icke mera Hertiginnan. Hvart har då dvv
första pe sonen tagit vägen? Hvad vill ull
de:ta säga? Hvem är det som så leker mel
Frankrikes lagar? Hvad skillnad är det väl
mellan denna nyck af le juste milieu och det
som fordom kallades Hofvets nådiga vili?