-e - oo SS FOOCTW MHP UT SAS
skulle såras. Det vore en dårskap, att tro sig kun-
na undvika sådant, en svaghet alt röras deröfyer.
Lördagen den 25:te sistledne Februarii reste jag
till Olof Båg; icke på befallning af Landshöfdingen,
ty han hemkom icke förrän den 28:de Februarii.
Hvad jag hos Båg börde och såg, berättade jag i en-
skild skrifvelse till Herr Landshöfdingen och Rid-
daren von Törne på Stockholm, jemte det jag öfver-
lämnade till honom Landshöfdinge-Embetets oflicicla
rapport om tillståndet i Länet, men som Herr Lands-
höfdingen afrest från Stockholm, innan detta bref
framkom, och sjelf härifrån den 1i:sta Marvtii ville
afgifva underdånig rapport, fordrade han af mig be-
vis, om hvad jag funnit kos Båg. Då meddelade jag
den enkla berättelse, som finnes införd i Post och
Inrikes Tidningen N:o 60. Att den är enlig med
verkliga förhåltandet, och säleles hvarken prålar
med granna ord eller viga calculer, styrkes af S. M.
Candidaten Åströms betyg, Litt A. Hvad betr.ffar
mitt af Herr Prosten, under namn af busyisitation,
omförmälda besök hos en fattig torpare-cuka, är för-
hällandet följande: Jag ingick i en liten koja utmed
landsvägen, träffade der en yngling, vid pass 18 å 20
år, och hade med honom ungefär följande samtal:
Hvilken bor här? Min Mor. Är hon enka? Ja,
hennes man dog för manga år sedan. Hyarföre är du
hemma hos din mor och icke aulager årstjenst? Jag
tjenar hos en bonde till hälften och är hemma an-
dra hälften. Bvarmed uppeha!len J Eder? Wi ar:
beta; min mor spinner, stickar och väfver. Hvar
är hon? Hon har gått att sälja täcken af nöthår,
för att derföre köpa mat. Yuglingen syntes syssel-
sutt att tillreda ärter, som för sådant ändamål voro
i cn trädskål, okokte, framsatte på bordet. Några
getter voro bundne vid små häckar i en särskild af-
delning af stugan. Sedermera har jag besökt samma
cuka, och hun har då haft arbete för sig, sänt. bå-
de bröd, gröt och mjöl. Fen annan koja funnos a:ne
gamla personer, mannen gjorde hyftar, som redan
voro betingade, bustruu förfärdigade mössor ät bond-
folk. De bjödo oss dricka, som smakade godt och
var tillverkadt af Björklake. Min reskamrat och jag
köpte 30 kaunor hvardera. Hos en anunan köpte vi
barkbröd, som hade tillsats af rågmjöl. Det är icke
särdeles osmakligare än det bröd, de fattige vanligen
nyttja här i landet. Vid 1812 års missväxt brukades
barkbröd till och med af Ståndspersoner och Prester,
och för längre tid tillbaka nyttjades det allmänt bå.
de i gocdkv och onda år, efter de upplysningar tro-
värdige män meddelat. Att meningarne äro delade,
om och huruvida det så allmänt nu brukas, som
Sockenstämmo-Protocollet innehåller, upplyses af
bilagan Litt B. Det är nu emot våren blifvit mera
allmänt, men förut var förhållandet, kan hända med
några få undantag, efter Konungens Befallningshaf-
vaudes uppgift.
Herr Prosten kommer vidare till en definition ar
hvad jag lärer anse vara nöd. Ehuru Herr Prostens
definition icke är aldeles trätfande, mäste jag dock
tillstå alt våra begrepp om hungersnöd och ihjäl-
vältning äro något olika. Jag bar sett missväxt och
deraf följande uselhet i Uppland, och i min egen fö-
defscort Vestergötbland; minnet deraf är rotfästadti
mitt innersta och jemförelsen icke tvätydig. Vikun-
ua för nästlidet år i Jemtland icke klaga öfver bri-
stande afsälbning eller låga pris i våra export-artik-
lar. Smör och talg uppköptes i Bondens stuga för
åå Rdr. Fågeln var ganska dyr. Nötkreaturen,
budar och skina behölls sitt vanliga pris. Jemtland
ir visserligen icke ämnadt i många Socknar till sä-
desland. Boskapsskötsela synes mera förmonlig och
säker. I de Socknar, som företrädesvis idka Bo-
skapsskötseln, hvaribland Hanrnerdals — Pastorat,
råder ock den jemnaste välmåga. Hir finnas Sock-
nar, såsom PTänuäs och Storsjö Capell, hvarest nä-
stan lntet korn vanligen utsås, men de lefva af sina
adlugårdar, och jag anser den, som bar cn god la-
iugärd, vara lavgt ifrån act svälta ihjäl. äfven om
sans sädesskörd misslyckas.
Ett Sockuestämwmo-Protocoll må. visserligen gölla
ör hvad det kan gälla och hvem vet icke hvad en
Sastor förmår i en samling af fromma ähörare, eller
vilken kunde vara oviss om utgangen. då basis är,
Vv ee
lä mnmvVuaner hannar umuda fan ar RR dm FaR RN
