Article Image
-e oo SS FOOCTW MHP UT SAS skulle såras. Det vore en dårskap, att tro sig kunna undvika sådant, en svaghet alt röras deröfyer. Lördagen den 25:te sistledne Februarii reste jag till Olof Båg; icke på befallning af Landshöfdingen, ty han hemkom icke förrän den 28:de Februarii. Hvad jag hos Båg börde och såg, berättade jag i enskild skrifvelse till Herr Landshöfdingen och Riddaren von Törne på Stockholm, jemte det jag öfverlämnade till honom Landshöfdinge-Embetets oflicicla rapport om tillståndet i Länet, men som Herr Landshöfdingen afrest från Stockholm, innan detta bref framkom, och sjelf härifrån den 1i:sta Marvtii ville afgifva underdånig rapport, fordrade han af mig bevis, om hvad jag funnit kos Båg. Då meddelade jag den enkla berättelse, som finnes införd i Post och Inrikes Tidningen N:o 60. Att den är enlig med verkliga förhåltandet, och säleles hvarken prålar med granna ord eller viga calculer, styrkes af S. M. Candidaten Åströms betyg, Litt A. Hvad betr.ffar mitt af Herr Prosten, under namn af busyisitation, omförmälda besök hos en fattig torpare-cuka, är förhällandet följande: Jag ingick i en liten koja utmed landsvägen, träffade der en yngling, vid pass 18 å 20 år, och hade med honom ungefär följande samtal: Hvilken bor här? Min Mor. Är hon enka? Ja, hennes man dog för manga år sedan. Hyarföre är du hemma hos din mor och icke aulager årstjenst? Jag tjenar hos en bonde till hälften och är hemma andra hälften. Bvarmed uppeha!len J Eder? Wi ar: beta; min mor spinner, stickar och väfver. Hvar är hon? Hon har gått att sälja täcken af nöthår, för att derföre köpa mat. Yuglingen syntes sysselsutt att tillreda ärter, som för sådant ändamål voro i cn trädskål, okokte, framsatte på bordet. Några getter voro bundne vid små häckar i en särskild afdelning af stugan. Sedermera har jag besökt samma cuka, och hun har då haft arbete för sig, sänt. både bröd, gröt och mjöl. Fen annan koja funnos a:ne gamla personer, mannen gjorde hyftar, som redan voro betingade, bustruu förfärdigade mössor ät bondfolk. De bjödo oss dricka, som smakade godt och var tillverkadt af Björklake. Min reskamrat och jag köpte 30 kaunor hvardera. Hos en anunan köpte vi barkbröd, som hade tillsats af rågmjöl. Det är icke särdeles osmakligare än det bröd, de fattige vanligen nyttja här i landet. Vid 1812 års missväxt brukades barkbröd till och med af Ståndspersoner och Prester, och för längre tid tillbaka nyttjades det allmänt bå. de i gocdkv och onda år, efter de upplysningar trovärdige män meddelat. Att meningarne äro delade, om och huruvida det så allmänt nu brukas, som Sockenstämmo-Protocollet innehåller, upplyses af bilagan Litt B. Det är nu emot våren blifvit mera allmänt, men förut var förhållandet, kan hända med några få undantag, efter Konungens Befallningshafvaudes uppgift. Herr Prosten kommer vidare till en definition ar hvad jag lärer anse vara nöd. Ehuru Herr Prostens definition icke är aldeles trätfande, mäste jag dock tillstå alt våra begrepp om hungersnöd och ihjälvältning äro något olika. Jag bar sett missväxt och deraf följande uselhet i Uppland, och i min egen födefscort Vestergötbland; minnet deraf är rotfästadti mitt innersta och jemförelsen icke tvätydig. Vikunua för nästlidet år i Jemtland icke klaga öfver bristande afsälbning eller låga pris i våra export-artiklar. Smör och talg uppköptes i Bondens stuga för åå Rdr. Fågeln var ganska dyr. Nötkreaturen, budar och skina behölls sitt vanliga pris. Jemtland ir visserligen icke ämnadt i många Socknar till sädesland. Boskapsskötsela synes mera förmonlig och säker. I de Socknar, som företrädesvis idka Boskapsskötseln, hvaribland Hanrnerdals — Pastorat, råder ock den jemnaste välmåga. Hir finnas Socknar, såsom PTänuäs och Storsjö Capell, hvarest nästan lntet korn vanligen utsås, men de lefva af sina adlugårdar, och jag anser den, som bar cn god laiugärd, vara lavgt ifrån act svälta ihjäl. äfven om sans sädesskörd misslyckas. Ett Sockuestämwmo-Protocoll må. visserligen gölla ör hvad det kan gälla och hvem vet icke hvad en Sastor förmår i en samling af fromma ähörare, eller vilken kunde vara oviss om utgangen. då basis är, Vv ee lä mnmvVuaner hannar umuda fan ar RR dm FaR RN

22 maj 1832, sida 3

Thumbnail