TP MIA AR ARME SV DO hör och Hagerman, Stiftelsefonden utgjorde 266,666 Rdr 32 sk, eller 100.000 Rår i silfver efter myntbestämningsgrunden 128 sk. Derjemte inbjödo stiftarne allmänheten att deltaga i inrättningen medelst aktier å 100 Rdr stycket, och med lika fördelning af vinsten, mellan aktieegarne och bolaget, Detta anbud begagnades till ett belopp af 424,000 Rdr eller 4.240 aktier; och revisorerne anse Stiftelsefonden numera utgöra 843,000 Rdr Bancosedlar. Bolagsmännen hafva på allt sätt befordrat och påyrkat offentlighet och noggrannhet i redovisningen, samt afsagt sig att deltaga i valet til Revisorer. Ur den del af berättelsen, som innefattar den egentliga granskningen af privat-bankens tillstånd, upptaga vi ordagrannt följande: Sedan Privat Banken, den 1 April 1831, blifvit öppnad, började Bankenfatt, den 5 derpåföljande, med lån biträda den mängd lånsökande, som, i anledning af de hår ofvaa antydda förhållandens ofördelaktiga inverkan på allmänna rörelsen och penninge-tillgånr gen, sig anmälte. Dervid hafva Bolagsmännen, i främsta rummet, afsett jordbrukares och näringsidkares behof. Enligt böckerna , och de af Revisoverne granskade lånce-rereversaler, hafva 1094 särskildta lån blifvit utgifna till belopp af 686,300. hvaraf till Possessionater och större Jordbruksegare 230,890. till Bönder 202,300, till Borgare 130,400. till civile Tjenstemän 55,320. till Militärer 38,490. och till Prester 28,900. ————686,300. eller till jordbrukets understöd nära två tredjedelar och till näringarna en femtedel af hela 1831 års utJåningsbelopp, Privat-Banken har, med denna utlåning, ändå icke förmått tillfredställa alla lånsökande, utan nödgats, i brist på fond, dels alldeles afslå, dels ock till nedsatt belopp bevilja ansökningar af säkra och välkände åkerhrukare och näringsidkare, och, i den stund deuna berättelse afgifves, äro 140 särskilta ansökningar ingifna, som icke kunnat bifallas, i brist af medel dertill. Då för jordbruk och stadsmanna-näringar aldrig af allmänna medel blifvit afsatt någon fond, att, i likhet med hvad som skett för Bergs-Bruks och Fabriks-rörelsen, bilda särskilta låne-anstalter, der jordbrukaren och näringsidkaren ägde att belåna sina produkter mot låg ränta, var det naturligt, att under så mis-gynnande konjunkturer för Skåne, tilloppet skulle Blifva betydligt af lånsökande i en låneanstalt, som erbjöd lån mot lägre rävta än den allmäst antagn.:, med dubbelt så lång omsättningstid, som Banko Disconterna, och ringare omkostnader vid, lånens beviljande, men, oansedt detta stora tillopp af lånsökande, har det icke kupnat undfalla Reyisorernes uppmärksamhet, att omsättningarna blifvit fullgjorda så ordentligt inom föreskrifven tid, att icke mera än tvenne lån blifvit till lagsökuving utlemDale, deraf ett redan är fullt inhbetalt. Endast tvenne uppoch afskrifningsräkningar hafva under året blifvit begagnade, den ena af euskildt man, och den andra af en större Inrättning inom provinsen, båda emot ställd godkänd säkerhet. På den ena ägde Privat-Banken utestående vid årets slu! 8000 Rir. Revisorerne föreställa sig alt anledDiugen, byarföre dylika räkningar icke blifvit mera begagnade, bör sökas uti Allmänhetens okunnighet om fördelarna af dylika räkningar, och att dessa, i den mån förd.larna deraf blifva kända, skola mera begaguas, Privat-Banken har, till den år 1831 verkställda utlånins heosonat: